2010 - året då den svenska löken försvann?

Nu är det bara några dagar kvar tills växtskyddspreparaten Stomp och Totril inte längre får användas i Sverige. Problematiken kring att slå ut den inhemska produktionen av t ex lök och morötter samtidigt som man importerar dessa grödor från andra europeiska länder med mindre hårda regelverk har uppmärksammats från många håll. Bland annat Expressens ledarsida och Affärsvärlden tog upp frågan i november, och även från politikst håll har frågan lyfts. Carlgren och Erlandsson skrev tidigare ett brev till EU-kommissionen och även riksdagsledamöter har fått upp ögonen för problemen med denna snedvridna konkurrenssituation.

Noteras kan även att KemI och Naturvårdsverket i början av november publicerade skriften "Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan" där man bland annat kommenterar svårigheterna att mäta den kemikaliepåverkan som svensk konsumtion av importerade varor eftersom det finns dålig koll på vilka kemikalier som använts i den utländska produktionen. Problemet är ju dock, som även påpekats av andra , att KemIs uppdrag inte är att ta hänsyn till eventuella konsekvenser för den inhemska produktionen utan bara se till medlens direkta miljöpåverkan.

Beslutet är överklagat till Miljödomstolen och Hushållningssällskapens Förbund har med hjälp av bland annat HIR Malmöhus grönsaksrådgivare Stina Andersson skickat in yttrande angående överklagan till Miljödomstolen där man belyser konsekvenserna av avslagen dispens. Hur det hela kommer utveckla sig återstår dock att se...

Inget roligt julstjärneår!

HIR:s rådgivare på prydnadsväxter, Klara Löfkvist, skickade en länk till en artikel på ATL om en trög julstjärneförsäljning. Inte ens julstjärnans dag som firades den 12 december verkar ha lockat kunderna att köpa fler julstjärnor. För några dagar sedan pratade jag med en annan julstjärneproducent som också var bekymrad över dålig skjuts i försäljningen, för hans del låg julstjärnorna normalt sett på ca 5% av årets försäljning men i år gick det betydligt knaggligare. Jag minns även hur man i våras kunde läsa om problem med påskliljorna som var svårsålda på grund av vintern. Jag drar i alla fall mitt strå till stacken och är nu inne på min tredje julstjärna sedan decembers början. Tydligen trivs julstjärnan inte i samma temperaturer som jag gör... För den som liksom mig har en stor kunskapslucka när det gäller hur julstjärneproduktionen går till så hittade jag en sida som förklarar det hela.

Vägbygge inför Borgeby Fältdagar 2011

Nu bygger vi ny väg för att få plats med ännu fler utställare på Borgeby Fältdagar 2011!

Besök från KWS och SLU

Varje tisdag träffas alla HIR:are för en halvtimmes information och uppdatering om vad som händer. Därefter träffas HIR Växtodling för att gå igenom aktuella frågor och vilka HIR-brev som är på gång. Idag hade vi två gästspel under vårt VO-möte. Först presenterade Fredrik Sörensson som är en nybakad mark/växtagronom från SLU sitt exjobb om effekter av bearbetningsdjup i plöjningsfri odling.

Han hade undersökt dels hur bearbetningsdjupet påverkar skörd, plantantal, markfysikaliska egenskaper och såbädd, men även tittat på skillnader mellan plöjt och reducerat system. En av slutsatserna han drog angående bearbetningsdjup var att en grundare kultivering ger en lika hög eller högre skörd jämfört med en djup kultivering. Vid en jämförelse mellan plöjt och reducerat system så såg han t ex att i det plöjda systemet fanns ca 75% finjord i såbädden (man säger att minst 50% av aggregaten i såbädden ska vara <5mm) medan det vid direktsådd endast fanns knappt 30% finjord. Dock hade det reducerade systemet högre vattenhalt i såbädden än det plöjda systemet. Fredriks resultat kan man läsa mer om i det kommande numret av Arvensis.

Därefter fick vi besök av Harald Pålsson från KWS som presenterade lite resultat från sortförsöken. Största sorter under året har varit Nexus, Rasta och Gunilla, men Rosalinda verkar vara på stark uppgång. Även om de flesta resultaten från sortförsöken finns tillgängliga idag kan sortvalen ändras när fröpriserna presenteras. Detta tittar HIR:s betguru Anders Bauer närmare på, och han kommer med en sortsammanställning i januari.

Heldag på Bjärsjölagårds slott

Igår hade vi utbildningsdag med HIR Växtodling på Bjärsjölagårds slott. Dagen innehöll föreläsningar om såväl växtskydd som växtnäring. På förmiddagen kom representanter från Bayer och pratade om renkavleresistens som är ett allt vanligare förekommande problem i Skåne, och sedan pratade Dow om två nya ogräsprodukter i spannmål och oljeväxter.

På eftermiddagen kom Börje Lindén och gav en intressant och heltäckande föreläsning om kvävets kretslopp i åkerjord och gröda. Särskilt intressant var delen om ammoniumfixering i lerjordar, där Börje pratade om hur ett långvarigt tärande på vissa lerjordars kaliumförråd kan innebära att ammoniumkväve fixeras. Sista passet för dagen hölls av Henrik Nätterlund som är en av HIRs växtodlingsrådgivare. Han och Göte Bertilsson på Greengard håller på att studera hur långvarig bortförsel av fosfor påverkar skördarna på sikt, vilket är en inte helt ovanlig problematik på växtodlingsgårdar, och Henrik drog lite resultat från detta.

Dagen avslutades med julbord tillsammans med alla anställda på HS Malmöhus. Enligt traditionen är det årets nyanställda som står för aktiviteterna under kvällen så vi åtta nya på HS hade fixat bl a sånghäfte och lite julknep och knåp under maten. Intressant dag och mycket trevlig kväll!

Bjärsjölagårds slott, men med betydligt mindre snö än igår...

Anders och Olof nya projektledare för Borgeby Fältdagar

Planeringen och arbetet inför Borgeby Fältdagar 2011 pågår för fullt. Utställarna visar mycket stort intresse för att finnas på plats även nästa år. Lantbruksmässan växer och utvecklas hela tiden och vi med den. Därför har huvudarrangören HIR Malmöhus delvis skapat en ny organisation.

Sedan några månader tillbaka är Anders Pålsson mässansvarig för Borgeby Fältdagar. Konkret innebär det att det är honom man kontaktar om man har frågor kring utställare och demofält, både för växtodling och för maskiner. Anders har de senaste 12 åren varit växtodlingsrådgivare på HIR Malmöhus. Han kommer att fortsätta vara vår marknadsexpert. Olof Friberg är ny projektledare för Borgeby Fältdagar och ansvarar för den praktiska organisationen av mässan. Parallellt med detta är han även vår nye byggnadsrådgivare inom mjölk- och nötproduktion.

Sätt en notering i almanackan för den 29- 30 juni 2011.
Då är det dags för nästa års Borgeby Fältdagar!

Sockerbetor och snö

Läste i fredags ett reportage om hur betupptagning i 50 cm snö kan gå till då man på Charlottenlund utanför Ystad först körde med en strängläggare för att få undan snön och därefter med betupptagaren. I länken finns även fin bild på hur det hela gick till.

Det nuvarande vädret innebär ju annars ett problem inte bara för upptagningen men även för lagringen. Delar av HIR Malmöhus var på Växjömöte tisdag-onsdag, och där pratade Robert Olsson från NBR under rubriken "Mer att hämta i sockerbetor" där han berörde bland annat upptagning och lagring av sockerbetor. Så länge temperaturen håller sig över någon minusgrad så kostar lagring i marken inget socker, men däremot finns ju risken för större upptagningsförluster. I stuka blir förlusten, vid rätt hantering, mindre än 0,1% socker per dygn. Dock har den senaste tidens låga temperaturer medfört att frosten gått in i en del stukor.

I vårt senaste HIR-brev kan man bland annat läsa om hur man på bästa sätt hanterar risken för förstört betmaterial vid lagring i låga temperaturer.

Vad innebär förgröning av gårdsstöden?

Måndag-tisdag var jag på möte i Bryssel ang. CAP efter 2013 med unga bönder från ett 20-tal olika europeiska länder. Bland annat diskuterades kommissionens förslag som nämnts tidigare i bloggen. På tisdagen var en representant från jordbrukskommissionärens kabinett, Yves Madre, på plats för att svara på frågor kring kommissionens förslag.

En del åhörare uttryckte en oro över vad ”förgröningen” av direktstöden skulle innebära, då det finns risk att miljöåtgärder som ligger i pelare II idag flyttas över till pelare I och att man i så fall riskerar att få mindre ersättning om inte pengarna fölejr med. Madre förklarade att miljöåtgärderna som man haft i åtanke från kommissionens sida handlar om åtgärder som ska kunna göras harmonierat över hela Europa. Som exempel gavs bl a permanent gräsmark och varierad växtföljd vilket han menade var åtgärder som redan gjordes på många håll idag. Regionala program som beror på skillnader i förutsättningar mellan olika länder, som t ex vattenprogram eller dylikt, tyckte kommissionen även fortsättningsvis skulle ligga i pelare II. Några tydliga svar kring budgeten gav han dock inte eftersom denna ju inte är fastställd än.

Han poängterade även att en del av gårdsstödet även fortsättningsvis skulle vara ett inkomststöd eftersom lantbrukare i Europa i genomsnitt har 40% lägre inkomst än övriga branscher. Kommissionens förslag innebär i så fall att en del av gårdsstödet även fortsättningsvis kommer ges utan ytterligare miljökrav – frågan är bara hur stor summa och vilka kriterier som kommer anges (definitionen av ”aktiv jordbrukare” är t ex en diskussion som pågått i många år).