fredag 23 december 2011

Dispens för Stomp under 2012!

Som en tidig julklapp kommer beskedet att KemI har beviljat dispens för Stomp under perioden 25 mars 2012 till 23 juli 2012 i lök, purjolök, gräslök, morötter och palsternacka. LRF står bakom dispensansökan och i januari väntas även beslut för bruna bönor. Totalt odlas 850 ha lök och 2000 ha morötter i Sverige.

Den verksamma substansen i Stomp är pendimetalin, och pendimetalin är godkänt i alla andra EU-länder utom Sverige, Österrike och Malta. Dispensen är således mycket viktig för den svenska odlingens konkurrenskraft. Läs mer om dispensen hos LRF.

Med denna glada nyhet önskar vi våra läsare en lugn och fröjdefull jul!

torsdag 22 december 2011

HIR Malmöhus i samarbete med Halland

I fredags träffade växtodlingsrådgivarna från HIR Malmöhus sina växtodlingskollegor från Växa Halland för en uppstart inför ett stundande samarbete. Samarbetet kommer delvis centreras kring HIR-breven, bland annat inom specialgrödorna där det krävs mycket av de enskilda rådgivarna för att hålla sig uppdaterade och bevaka vad som händer, men kommer även handla om erfarenhetsutbyte och samordning av internutbildningar för de båda växtodlingsgrupperna.

Så här säger HIR Malmöhus VD Erik Stjerndahl om samarbetet:

"Vi samarbetar med en mängd organisationer och företag, främst med de organisationer som är mest på hugget. Under 2011 har vi fördjupat samarbetet med Hushållningssällskapet i Halland/Växa Halland. Här kommer vi att arbeta gemensamt med såväl brev, utbildning av rådgivare som att lansera Lean och ledarskap som nya områden inom lantbruket."

måndag 19 december 2011

Lönsam granskning av villkoren vid försäljning av raps

I dagarna landar året sista Arvensis i prenumeranternas postlåda. HIR Malmöhus egen marknadsguru Anders Pålsson är en stående skribent i tidningen och har i detta nummer dykt ner i olika leverantörers villkor vid uppköp av raps.


Där fastslår Anders att ett pris inte är ett pris förrän nettot är framräknat, och han har i artikeln gjort en jämförelse mellan olika leverantörers villkor samt ett räkneexempel där man kan se villkorens betydelse på priset. Dessvärre har inte alla leverantörer kunnat jämföras eftersom alla inte vill visa sina villkor öppet; Lantmännen, BM Agri, Svenska Foder och Varaslättens lagerhusförening finns dock med i jämförelsen.

En av flera punkter som skiljer sig åt mellan leverantörerna är avfallet. Varaslätten tar ut rensningsavgift redan från 1 procent avfall trots att de inte drar av för avfall förrän över 2 procent. Lantmännen gör tvärtom, de drar av för avfall direkt vid siloleverans men rensningsavgiften tas inte ut förrän över 2 procent avfall på levererad kvantitet.

Slutsatsen som dras är att vid ett fast grundpris skiljer sig nettopriset ca 8 öre per kilo raps mellan olika leverantörer - det är således viktigt att ta sig tid att jämföra villkoren innan försäljning, vilket ju tyvärr inte alltid är så lätt eftersom villkoren inte alltid är tillgängliga för säljaren. Därför är det viktigt att man som säljare kräver att få tillgång till villkoren.

måndag 12 december 2011

Grattis Yvette till KSLA:s landsbygdsstipendium 2012!


Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens landsbygdsstipendium 2012
går till landsbygdsrådgivare Yvette Bårring, HIR Malmöhus, för sin engagerade och framgångsrika rådgivningsgärning för landsbygdsföretagare.






Motiveringen
Yvette Bårring är en mycket engagerad landsbygdsrådgivare vid Hushållningssällskapet Malmöhus. Hennes dagliga arbete består både av enskild rådgivning, att arrangera kurser och fackmässor samt att hålla föredrag. Yvette Bårring har en sällsynt förmåga att engagera, entusiasmera och att få med människor i sina projekt. Med sin kombination av företagsekonomiskt kunnande, ett vinnande sätt och ett stort engagemang för de människor och uppgifter hon arbetar med har Yvette Bårring gjort stora insatser för många landsbygdsföretag i Skåne. Hon är mycket målmedveten och ser till att slutföra de projekt hon engagerar sig i. Hon har genom åren medverkat till att många landsbygdsföretagare tagit sig igenom kritiska perioder och kommit ytterligare framåt i sina företag. Sedan 2010 är Yvette Bårring anställd vid HIR Malmöhus AB och verkar nu bland annat inom Leaderverksamheten i Skåne där man arbetar med kommuner, företag och ideella föreningar vilket kräver stor förmåga att jämka samman olika intressen och viljor. Yvette Bårring har visat att hon klarar detta elegant.

Stipendiet består av en penningsumma och kommer att delas ut vid Akademiens Högtidssammankomst i Stockholm den 28 januari 2012. Läs mer om pristagarna här.

Om stipendiet
Akademiens stipendium till landsbygdsrådgivare utdelas ur stiftelsen Hem i Sverige-fonden till person som genom idérikedom och engagemang i sin praktiska verksamhet som landsbygdsrådgivare/utvecklare på ett positivt och oegennyttigt sätt har bidragit till utvecklingen på landsbygden.

fredag 9 december 2011

Trädgårdsföretag söks till studie om växtskydd

Under 2012 och 2013 kommer Klara Löfkvist som är rådgivare på HIR Malmöhus genomföra ett projekt kring anställdas exponering för växtskyddsmedel i trädgårdsföretag, tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitetssjukhus. Projektet ska undersöka om anställda kommer i kontakt med växtskyddsmedel och hur man i så fall kan skydda sig mot detta. Man kommer att titta på både kemiska och biologiska växtskyddsmedel hos företag runt om i landet.

HIR Malmöhus söker nu fler företag som kan delta i studien och som odlar växthusgrönsaker, frukt eller plantskoleväxter. Om du som företagare är intresserad av att delta i studien eller bara vill ha mer information, så hör av dig till Klara på 046-71 36 24.

onsdag 7 december 2011

Film om luddlosta och sandlosta

Tidigare har vi tipsat om renkavlefilmen som producerades i somras. Här kommer den andra filmen, denna gång med rådgivaren Rikard Andersson om luddlosta och sandlosta.


måndag 5 december 2011

HIR France del 2 - besök hos Arvalis

En av våra dagar i Frankrike tillbringades hos organisationen Arvalis. Den bildades 2003 av olika institutioner som slogs ihop och drivs. De tre stora arbetsområdena för Arvalis att arbeta med är ”tillämpad forskning” inom konkurrenskraft för lantbruket, kvalité och miljö. Arvalis finansieras till 50% av lantbruket (0,41 euro/ton såld spannmål), 30% skall vara självfinansierat och 20% är från olika fonder.

Grundforskning sker i offentlig forskning (universitet) eller privat forskning (företag) medan den tillämpade forskningen sker hos bl a Arvalis. Arvalis utförde ingen direkt rådgivning, utan rådgivningen i Frankrike sker genom Chambre d’Agriculture som finns över hela landet. Arvalis kommer främst ut till lantbrukare via dessa lokala rådgivare som vid behov kan ringa ut experter från Arvalis.






Glad HIR:are utanför Arvalis försöksstation i Boigneville









Några framtida utmaningar som man brottas med i Frankrike är enligt Arvalis:
- CAP, konkurrensförmågan, ekonomin för lantbrukarna.
- Strukturförändringar som kommer att krävas
- Toxicitet i marken och i skörden
- Miljöåtgärder som t ex kvävegödsling, pesticider, koldioxidutsläppsbegränsningar

Inom ramen för EU-direktivet "Hållbar pesticidanvändning" har Frankrike satt upp mål om bl a 50% mindre pesticidanvändning 2018 och dessutom kommer 53 aktiva substanser tas bort 2013. Frankrike är i samma zon som Spanien, Italien och Grekland. Arvalis tankar är att Spanien kan tjäna på att få in en del nya produkter via ömsesidigt erkännande som kan gynna en del av de mindre grödorna som finns i Spanien. Franska lantbrukares förhoppning står till att Spanien och Italien i dagsläget godkänner fler preparat än Frankrike och att dessa då ska bli godkända även i Frankrike. Även om de ändå måste godkännas av AFSSA (Frankrikes KemI).

För att minska mängden nitrat och bekämpningsmedel i vattendragen finns det lagkrav på minst 5 m bevuxen skyddszon till alla markerade vattendrag. De får inga extra stöd för denna 5m skyddszon. Vid olika preparat kan dessutom finnas regler för ytterliggare avstånd man måste hålla på 100-25m. Genom val av munstycke kan skyddsavståndet för en produkt minskas från exv 50 till 25m. För att få lov att spruta får det max blåsa 3 m/s.

Vad gäller gödselregler så sker mycket av djurproduktionen i regionen Bretagne. Där har de problem med hur de ska sprida gödsel eftersom det finns mycket nitrat i vattnet, och de måste därför exportera gödseln. I Bretagne får det läggas mindre mängd total gödselkväve än i övriga Frankrike där gränsen är 170 kg N/ha. I övriga landet får gödsel läggas till höstsäd på hösten men inte i Bretagne.

Det finns även krav i Frankrike på att 60% av marken ska vara vinterbevuxen med antingen höstsäd, höstraps eller fånggröda, exv rättika eller vitsenap där vitsenap är vanligast eftersom den är billigast. Det utgår ingen extra ersättning för denna fånggröda och den får inte heller gödslas. Fr o m 2012 ska 100 % av marken vara bevuxen på vintern. Efter sent upptagna sockerbetor behövs det inte sås någon fånggröda, ofta sås det vete om det går. Mellan två majsgrödor behovs inte heller någon fånggröda så länge spillmajsen inte bekämpas förrän på våren.

Slutsatsen vi kunde dra av detta besök var att det är fler än de svenska bönderna som har hårda krav på sig vad gäller t ex gödsling och bekämpning.

onsdag 30 november 2011

Fortsatta fusariumproblem i maltkorn och havre

Det är fortsatt mycket stora problem med årets kvalité på maltkornet i södra Sverige. Det är få partier som klarar sig igenom alla tester till mälteri. Lantmännen har gränsvärden på 0% missfärgade kärnor, då missfärgningen framför allt beror på fusariumangrepp (OBS: tidigare angivelser om 0,9% felaktiga och gällde endast under skördeperioden). Kärnorna kan dock ha för hög fusariumhalt trots att partiet ser normalt ut, så missfärgningen är bara en första indikation. Det verkar finnas lite sortskillnader, där Quench verkar vara något mer känslig än Tipple.

Det är dock inte risken för höga halter DON-toxiner som är det stora problemet – många partier som blivit underkända överskrider inte gränsvärdena för livsmedel. Däremot är det stor risk för feljäsning även vid en liten svampförekomst, vilket resulterar i att ölen innehåller mer skum än öl.

Även i havre har det varit mycket stora problem med fusarium. Totalt sett i Sverige har 30-35% av partierna underkänts underkänts på grund av för höga DON-halter för livsmedel. Det tycks dock finnas stora regionala skillnader då 75% av havrepartierna i västsverige har underkänts

fredag 18 november 2011

Gulrost i vete och rågvete

I en del fält i södra och västra Skåne kan man nu se gulrost i både vete- och rågvetefält. I sortförsöken i höstvete har Växtskyddscentralen funnit enstaka angrepp i nästan alla hösvetesorter i Klagstorp och Furulund, och även från sortförsök i rågvete rapporteras gulrostförekomst i många sorter.

Eftersom det saknas lämpliga produkter på hösten sker ingen bekämpning i fälten. Höstvetegrödan kommer utan problem att överleva vintern men det kommer också gulrosten att göra. Beroende på väderleksutvecklingen under vintern kommer dock gulrostens härjning att ta fart till våren. Det är således viktigt att redan angripna fält bevakas noggrant när våren närmar sig.










Gulrost i rågvete, tagen idag av Kerstin Andersson, HIR Malmöhus.

onsdag 16 november 2011

Håll utkik efter klumprot i fälten!

Vi hittar i år fler höstrapsfält med angrepp av klumprotsjuka jämfört med normalt. Det beror med största sannolikhet på att det för svampen varit en ytterst gynnsam väderlek. Vi har haft en regnig sommar och delvis höst, vilket lett till sporspridning i marken. I en del fält är dräneringen bristfällig vilket i kombination med årets väta ökar risken.












Svampen gynnas också av låga pH-värden. Har man fått in klumprotsjuka kan man inte kalka bort den, men ett bra pH minskar risken för att få in sjukdomen. Dessa faktorer i kombination med intensivare höstrapsodling leder till att fler fält med klumprotsjuka hittas. Ingen kemisk bekämpning är möjlig utan har man fått in svampen finns den kvar i minst 20 år. Resistenta sorter är möjliga att odla om inte smittonivån är för hög.

Klumprotsjuka kan ses som missväxt i fälten. Bladen blir gula/vita och rapsen liten och klen. Observera att det inte behöver synas på bladen att plantan lider av klumprotsjuka, därför måste plantor dras upp för att kontrollera roten. Vid smitta blir roten deformerad och det bildas klumpar på rötterna. Hela fältet ska kontrolleras systematiskt, det räcker inte att titta i en hörna och tro att allting är i sin ordning.

Även vid ett kraftigt angrepp är det troligt att plantan överlever vintern. Det stora problemet kommer till våren, då plantan kommer att få svårt att få tag i vatten och näring. Är hela fältet kraftigt angripet är det inget att spara på, rapsen bör köras upp och ersättas med en lämplig vårgröda.


Vid mindre angrepp där man inte kan se någon plantpåverkan förrän plantan dras upp, finns det fortfarande en bra chans till en hygglig planta till våren, bland annat beroende på hur vintern blir. Är det ett fält med delvis kraftiga angrepp, men till större delen mindre eller inga angrepp, är det idag för tidigt att säga om det ska köras upp eller ej. Spara dessa fält till våren och se hur de utvecklar sig.

måndag 31 oktober 2011

HIR France del I

Förra veckan besökte HIR Malmöhus samlade styrka Paris med omnejd för att lära sig lite mer om franskt lantbruk och kultur, och med oss på resan var även våra två karismatiska guider Gunilla och Thorsten Carlzén.


Måndagen tillbringades i Champagne, där vi satte oss in i vinodlingens ädla konst. Tre olika gårdar besöktes, varav en biodynamisk gård.











Koppar användes i både ekologisk och biodynamisk odling, i ekologisk användes upp till 6 kg ren koppar per ha som svampbekämpning. Den biodynamiska odlaren använde denna "blandare" för att mixa kopparn med diverse örter som skulle ge bättre växtupptag och odlaren menade även att efter en timmes omröring så hade kopparns egenskaper förts över till vattnet som enligt honom hade ett minne. Han berättade även att efter att ha grävt ner ett horn med gödsel i marken hade han märkt att vinrankorna fått noterbart längre rötter. Vi får väl erkänna att det var fler än en av våra rådgivare som såg relativt skeptiska ut, men det är ju alltid intressant att höra olika lantbrukares syn på sin odling.


Erosion är ett ganska vanligt problem mellan vinrankorna, därför har vissa odlare låtit fånggrödor växa mellan raderna. En av odlarna som vi besökte radhackade med denna maskin, och hade luckrare på bakom hjulen just för att minska risken för erosion.











Markpriserna för jordar lämpliga för vinodling i Champagne var uppåt 1 miljon euro per ha, annars låg priserna på jordbruksmark på ca 3-10 000 euro per ha i regionen. I vissa delar av Champagne var det mycket stor andel kalk i jorden, vilket syntes på de vita fälten som vi susade förbi på vår färd. I genomsnitt tar man ca 7-8 ton vete i regionen, i år hade en väldigt torr vår gjort att skörden på sina håll blev katastrofalt dålig. Däremot gladdes man åt en rekordstor sockerbetsskörd.

fredag 21 oktober 2011

Har svenska lantbrukare det lättare än de danska?

Den danska lantbrukstidningen Agrologisk gör här en intressant jämförelse mellan förutsättningarna för svenska och danska lantbrukare.

HIR Malmöhus växtodlingsrådgivare Rikard Andersson har blivit intervjuad och framhåller bland annat att svenska lantbrukare ligger efter Danmark när det gäller tillgång på svamp- och betningsmedel men har ett bra utbud av medel för ogräs- och insektsbekämpning.

I artikeln lyfter man å andra sidan att vi i Sverige får ersättning för odling av fånggröda och för att välja soffan framför traktorn på hösten, medan det i Danmark är obligatoriskt att odla fånggröda på delar av arealen samt förbjudet att bearbeta på hösten vid vårsådd.

Författaren konstaterar även att systemet i Sverige bygger på morot framför piska, till skillnad mot Danmark, och lyfter t ex fram den miljörådgivning som utförs i form av Greppa Näringen.

torsdag 20 oktober 2011

Rapssådd med alvluckrare

Höstrapssådd med alvluckrare blir allt vanligare här i Skåne, och här är bilder från ett fält i mellanskåne. Lantbrukaren i fråga har monterat en frölåda på en alvluckrare. Man har i de flesta försök inte kunnat påvisa någon skördeökning i ledet med alvluckrare, men eftersom allt görs i ett moment kan man etablera höstrapsen tidigt. Svensk Raps har här ett reportage från tidigare i år om sådd med alvluckrare på styva Ängelholmsleror.


onsdag 19 oktober 2011

Full fart på Borgeby-fältet

Den 27-28 juni 2012 slår Borgeby Fältdagar upp portarna igen, detta år blir temat "Energi" för både effektivisering och produktion inom lantbruket. Här kommer lite bilder från demoytorna på fältet!

Höstrapsen har blivit hårt åtgången av diverse skadegörare:


















Höstärt på väg upp
















Höstspannmål på gång









Sådd av hösthavre och höstlin

måndag 17 oktober 2011

Packningskänslig oljerättika

Den nederbördsrika skördeperioden har verkligen satt sina spår på sina håll. Nedan är en jämförelse mellan två fält; det ena fältet har 30-40% ler medan det andra har lätt jord. På båda fälten har man sått oljerättika, men i den styvare leran syns tydliga spår efter tröskan, och man kan även se på rättikans rot att den haft svårt att tränga ner på djupet.

Tv. lätt jord, med fin pålrot
Th. styv jord, pålrotens tillväxt hämmad på grund av packningsskadad mark













Lätt jord, med jämn och fin uppkomst








Styv lerjord, med tydliga spår efter tröskan

tisdag 11 oktober 2011

Film om renkavle!

Till HIR Malmöhus monter på Borgeby Fältdagar i somras producerades två filmer om ogräs. Den första kommer här, där Olof Pålsson från HIR Malmöhus berättar om renkavle som är ett problem som blir allt vanligare på de skånska fälten.

torsdag 6 oktober 2011

Föreslagna förändringar för gårdsstöden

Nästa onsdag, den 12 oktober, kommer EU kommissionen med sitt förslag till ny jordbrukspolitik. En del av förslagen kommer påverka jordbruket väldigt mycket, t ex förgröningen av gårdsstöden.

Enligt kommissionens förslag ska 70% av gårdsstödet vara ett basbelopp som alla får som vanligt, men resterande 30% ska kopplas till förgrönande åtgärder. De förslag som ges är:

  • Permanent gräsmark

  • Ekologisk träda - minst 7% av arealen (exklusive den areal som räknas som permanent gräsmark) ska avsättas för träda, skyddszon eller andra åtgärder

  • Diversifiering av grödor - för alla gårdar över 3 ha ska minst tre olika grödor ska odlas på gården, där en gröda måste utgöra minst 5% och maximalt 70% av totala arealen på gården, alltså inte kopplat till skifte utan för gården i stort.

  • Dessutom föreslås ett extra gårdsstöd för unga, nystartade lantbrukar. 25% av basgårdsstödet ska delas ut t o m man når medelarealen i landet (d v s en lantbrukare som har 53 ha får 25% extra på 43 ha som är Sveriges medelareal och normal nivå på 53-43 = 10 ha). Stödet gäller i fem år från det att man startat (om man har varit verksam i tre år redan när man söker detta extra gårdsstöd så får man stödet under 5-3= 2 år) och gäller upp till man fyller 40 år.

    Dessa är som sagt bara förslag, och även parlamentet och ministerrådet ska tycka till innan beslut kan fattas, förhoppningsvis under 2013. Arbetet med den nya jordbrukspolitiken är redan försenad, och om man inte hinner ta beslut om den nya politiken till den 1 jan 2014 då den ska träda i kraft kommer alla pengar för landsbygdsprogrammet bränna inne tills beslut har fattats, vilket kommer ge stora effekter på alla åtgärder inom den andra pelaren som t ex investeringsstöd, gårdsstöd, LFA, diverse projekt osm Greppa Näringen, etc. Gårdsstöden går det dock att söka dispens för under ett eller två år, så dessa pengar ska det enligt kommissionen inte vara någon fara för.

    tisdag 4 oktober 2011

    Håll utkik efter Phoma

    I flera höstrapsfält kan man nu hitta angrepp av torröta, även kallad Phoma. Sorterna har olika tolerens mot Phoma; PR 46 W 20, Vision, Excalibur, NK Technic och Compass har lägre bekämpningströskel än t ex Visby och Galileo.

    Svampen känns igen på bladen genom att det bildas ljusgrå fläckar med en brun eller gul kant på bladen. Inuti fläckarna bildas svarta prickar. Utvecklingen av svampen går mycket fort när man väl kan se den.

    Phoma bör inte förväxlas med kålbladmögel som yttrar sig som vitt ludd på undersidan av bladen eftersom kålbladmögel inte går att bekämpa medan Phoma kan bekämpas med Cantus.

    måndag 3 oktober 2011

    Minska fröbanken i marken

    Ett nytt nummer av tidningen Arvensis landar idag i prenumeranternas postlåda. I en av notiserna beskrivs hur en rensuppsamlare på tröskan kan minska ogräsbanken i marken. Detta blir ju allt viktigare i takt med att antalet preparat minskar och risken för resistens ökar hos ogräsen. Renset samlas upp för att sedan transporteras bort från fältet. På så sätt undviker man en ansamling av spillsäd och ogräsfrön i marken, och renset kan sedan användas till t ex foder eller förbränning. Uppsamlaren kan monteras oberoende av tröskmärke. Tekniken beskrivs i videon nedan som är från den franska tillverkaren Thierart.

    fredag 30 september 2011

    Rotbrand i sockerbetor

    Aphanomyces, eller rotbrand, visade sig i flera betfält i under våren. Symptomen yttrade sig som på den suddiga bilden nedan, dvs att betan snörps av strax under bladfästet. Bilden togs i ett betfält på Söderslätt i våras.














    Rotbrandsangrepp kan även komma senare under säsongen och kan då yttra sig som på bilden nedan där betan är avsnörpt under nacken. Den normalstora nacken gör att det är väldigt svårt att se angreppen i fält. Betan nedan är av sorten Rosalinda, och just Rosalinda är väldigt känslig mot Aphanomyces. Sortval är viktigt på fält som är infekterade av Aphanomyces, som är en jordburen patogen, men även kalkning och god dränering är två förutsättningar för minskad risk eftersom svampen trivs i fuktiga miljöer och lägre pH.

    torsdag 29 september 2011

    Rapsflugelarver i höstraps

    I flera fält syns nu spår av rapsflugelarvens framfart i form av minblåsor. Larven är gulvit och ca 5 mm lång och minerar bladen, oftast på och kring mittnerven nära bladskivans bas. Även om det ser illa ut i fält så rekommenderas oftast inte någon bekämpning eftersom det oftast är äldre blad som angrips och nya blad växer fram.


    Angripna blad











    Gulvit larv i bladets mittnerv

    måndag 26 september 2011

    Hårdare tvärvillkor för växtskydd

    I sitt senaste nyhetsbrev tar Greppa Näringen upp de tvärvillkorsregler som gäller sedan 14 juni. Dessa hårdare tvärvillkor innebär att alla användningsvillkor på förpackningen måste följas. Sedan tidigare har det varit doser och angivna grödor som gällt. Några punkter som anges bland användningsvillkoren och som man nu måste se upp med lite mer är:


    • Karenstider varierar mellan olika preparat och olika grödor

    • Användning av angiven skyddsutrustning

    • Hänsyn till medlens farlighet för pollinatörer, där vissa medel endast får användas mellan kl 22 och 03.

    • Användning av avdriftsreducerande utrustning

    • Skyddsavstånd till vatten



    fredag 23 september 2011

    Lite höstsådda arealer i Danmark

    Omfattningen av den besvärliga skörde- och såperioden i Danmark börjar nu visa sig även i siffrorna. Landbrugsavisen.dk skriver att den sådda höstrapsarealen kan uppgå till så lite som 90-95 000 ha, vilket är den minsta arealen på 10 år. Siffran kan jämföras med 165 000 ha år 2010.

    Även vetearealen befaras bli betydligt mindre än tidigare. Drygt 20% av den förväntade höstvetearealen hade såtts när Landbrugsavisen idag presenterade sin Såbarometer. 726 000 ha var siffran för årets skörd, vilket innebär att nästan 600 000 ha måste sås under de närmaste veckorna för att nå upp till "normal" areal. Danska rådgivare uppmanar dock odlarna att hellre satsa på maltkorn än att så höstvetet för sent, såvida man inte ska använda vetet till eget foder.

    torsdag 22 september 2011

    Vad säger budgeten 2012?

    I tisdags kom regeringens budgetproposition för 2012, och det finns i vanlig ordning både plus och minus för lantbruket. Totalt sett så har det dock blivit en minskning jämfört med 2011.

    På plussidan presenteras satsningar på 120 Mkr på två år för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik och nya lösningar som stärker biogasens lönsamhet och bidrar till ökad produktion.

    På djursidan så ser regeringen över möjligheterna att införa en djurvälfärdsersättning inom grisnäringen. Ett belopp som figurerar är 90 Mkr/år eller 1150 kr/sugga. Man avsätter även 90 Mkr/år för att sänka slakteriernas köttbesiktningsavgifter ned till EUs miniminivå.

    Desvärre så finns även några stora minus för lantbruket. Inga pengar har avsatts för tillämpad forskning inom Stiftelsen Lantbruksforskning, då regeringen menar att återföringen av handelsgödselskatten har upphört genom att denna avskaffades 2010. Skatten på växtskyddsmedel på 50 Mkr/år som tidigare har återförts till näringen via SLF kvarstår alltså utan att återföras. Detta är väldigt bekymmersamt då näringen är i stort behov av tillämpad forskning.

    Landsbygdsprogrammet minskas med totalt 235 Mkr över två år, vilket istället används för att finansiera de nationella sanktioner som EU infört mot Sverige på grund av bl a brister i blockdatabasen. Sanktionerna uppgår totalt till 870 Mkr, varav ca 300 miljoner kommer bekostas genom återkrav på lantbrukare (vilket man kunnat höra på nyheterna under dagen).

    Skatteskalor för energi och drivmedel för 2012 uppindexeras. Detta innebär att dieselskatten (exkl moms) ökar med 12,5 öre/l, oljeskatten ökar med 10,5 öre/l och bensinskatten med 15 öre/l. Elskatten höjs med 0,7 öre/kWh i södra Sverige och med 0,5 öre/kWh i norra Sverige.













    En glad finansminister på väg från
    regeringskansliet till riksdagen

    tisdag 20 september 2011

    Gratis verktyg för precisionsodling

    Precisionsodling Sverige (POS) har tagit fram gratisprogrammet PWizz för den som vill göra sina egna styrfiler till t ex Yara N-sensor. Markkarteringen ska vara utförd med GPS och utifrån denna skapar man alltså filerr för precisionsspridning. Man kan även slå ihop dessa markkarteringsfiler med skördedata (om sådan finns i tröskan) och på så sätt få en tydlig bild av variationer i fältet. Vill man testa på eget bevåg kan man få tillgång till programmet här.







    Exempel på en styrfil som visar på inomfältsvariationer





    Ett tips för den som vill sätta sig in i precisionsodling och styrning efter markkarteringen är Greppa Näringens rådgivningsmodul "Precisionsodling". Där använder man sig av just PWizz, men man diskuterar även huruvida det skulle vara lönsamt att köpa in precisionsspridningsteknik till gården. Läs mer om denna rådgivningsmodul här.

    torsdag 15 september 2011

    Betkampanjen är igång!

    Sockerbetskampanjen drog igång i fredags, och fabriken i Örtofta öppnade i lördags och på sockerbetor.nu redovisar man att sockerhalten håller 15,37%. En hel del fält har dålig bärighet efter den senaste tidens regnperiod, men det är nog många som glädjer sig åt tidig leverans då man med skräck minns fjolårets sena leveranser där vi fick se bilder som den nedan.












    Bildkälla: ystadsallehanda.se


    Överlag förutspås en hög sockerskörd i Europa - provtagningar i Danmark visar på 10,17 ton socker jämfört med femårsmedeltal på 7,66 ton, Finland ligger 1,3 ton över femårssmedel och Litauen nästan två ton över. I Danmark förutspås dock stora problem med upptagningen efter att Själland och Öarna fått väldigt stora nederbördsmängder. Även Frankrike, där kampanjen startade i lördags, tror på höga sockerskördar. Enligt lafranceagricole.fr förutspår franska sockerproducenten Tereos att deras odlare ska leverera 14,8 t/ha med en rotskörd på 95ton/ha. Den franska våren har varit väldigt torr, men sommaren har varit omväxlande nederbördsrik och solrik, vilket har lett till en hög sockerhalt i betorna.

    tisdag 6 september 2011

    Fånggrödor och sniglar

    Semestertider och skördearbetet är slut på de flesta håll här i Skåne, och nu ser både rådgivare och lantbrukare fram mot en ny säsong, och det gör vi även här på bloggen.

    Höstrapsen är i marken och sådden av höstspannmål drog igång så smått under den gångna helgen. Dock har det idoga regnandet lett till vissa problem vid sådd, t ex har en del lantbrukare fått problem med att kunna så fånggrödan i tid. Några dagars dispens från sista sådatum gavs, samt möjligheten att dra in ansökan om stöd för minskat kväveläckage. Regeln som gäller är att stödet får dras tillbaka en gång under en femårsperiod, men på grund av svåra förhållanden även under förra hösten kan man alltså få dra in ansökan en andra gång.

    Nederbörden gör även att sniglarna stortrivs ute i rapsfälten. Styva jordar med grov och kokig struktur samt fält med mycket växtrester är andra förutsättningar som talar för snigelförekomst.












    Bildkälla: Jordbruksverket.se


    Sniglarna kan göra stor skada tidigt i höstrapsens utveckling då plantornas tillväxtpunkt ofta skadas. På äldre består skadorna utav gnag på bladen. Problemen med sniglar är större med dagens höstrapssorter som innehåller lägre nivåer av glukosinolater och därför är mer smakliga för sniglarna. För att bedöma snigelförekomsten kan man lägga ut en skiva eller dylikt med lite krossad vete under.







    Bildkälla: Väderstad.com

    måndag 22 augusti 2011

    Dispens för glyfosat i spannmål och ärt till foder

    Pga av rådande väderlek, om än av olika slag, beviljade KemI under fredagen dispens för användning av glyfosat i spannmål och ärter till foder i Skåne län där regnet gjort att groning blir allt vanligare i fält. I Västmanlands, Stockholms och Uppsala läni beviljades dispens i ärter till foder då torkan medfört att ärtfälten har en mycket varierande mognad inom fältet.

    LRF Skåne har en hemsida med utförlig information om preparat och dispensdoser, samt annan information om vad man bör tänka på innan man glyfosatbehandlar sina fält. Bl a bör man kontrollera att köparen av gårdens tar emot även glyfosatbehandlat spannmål. Dessutom bör man vara försiktig om man har åtagande för t ex minskat kväveläckage med insådd fånggröda.

    måndag 15 augusti 2011

    Fusariumförsök

    Sedan 2009 har Michaela Baumgart på HIR Malmöhus ansvarat för sortprovning för mottaglighet av fusarium i höstvete, vårvete och rågvete. Försöken har varit utlagda i Skepparslöv utanför Kristianstad samt här i Borgeby. Grödorna infekterades genom utplacering av infekterade kärnor i maj, och sedan har försöken vattnats kontinuerligt under blomning för att ge så gynnsamma förutsättningar för infektion som möjligt.

    I diagrammet nedan kan man se resultatet från höstveteprovningen i Skepparslöv. De sorter som kan anses vara mindre mottagliga är bla Kranich, Olivin och Skalmeje. Resultaten överensstämmer med tidigare års resultat.



    Tyvärr har vädret överlag varit väldigt gynnsamt för fusariumsvampar, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Här är några (i vanlig ordning ofokuserade) mobilbilder från de vanliga sortprovningarna i höstvete som alltså inte infekterats med kärnor och bevattnats, vilka visar på kraftiga angrepp i bland annat ett Opusax.





    måndag 8 augusti 2011

    Falltalsprognoser igång

    Regnet har öst ner i flera dagar, och därför har vi sedan förra veckan kört igång med falltalsprognoser för att se hur falltalen utvecklas. Nedan finns tabellen för falltalen. Sedan dess har provtagningar gjorts i måndags, och det kommer under kvällen komma nya resultat från gårdagens provtagningar på hemsidan för de som prenumererar på HIR Malmöhus växtodlingsbrev.



    Falltalen verkade klättra uppåt under förra veckan, men är nu på väg nedåt och på vissa håll rapporteras om axgroning i bl a Hereford som är känd som en groningsbenägen sort. Bilden på axgroningen nedan är från en sort ur den sortprovning som vi genomför här i Borgeby där vi testar falltalsstabiliteten på ett 30-tal sorter.


    KLF.nu rapporteras om skördeläget och man uppger att ca 40% av prognosen är inne. Större delen av rågen är inne, men tyvärr har en del leveranser haft falltal ner mot 100. Lite över 30% av höstveten samt 40% av maltkornet är inne.

    Jag slänger även in en "behind the scenes"-bild på den stationära tröska som används för att tröska de ax som jag klipper vid provtagningarna.



    onsdag 20 juli 2011

    Stubbrotnematoder i skånska betfält

    Några av våra växtodlingsrådgivare har upptäckt ett ovanligt fenomen i några sockerbetsfält. Sockerbetorna på delar av fältet är betydligt mindre än de normalstora betorna och de ser ut att ha stannat i växten för någon månad sedan.

    När betorna drogs upp noterades vinklade rötter och därför kunde man lätt tro att det är packningsskador i marken som gjort att roten stött på motstånd och därför fått ändra växtvinkel. Dock var det lätta och fina jordar utan packningsskador.

    Efter att ha skickat iväg ett gäng betor för analys konstaterades att betornas skador berodde på stubbrotnematoder. Typiska symptom är förutom de vinklade rötterna att det växer ut vertikala smårötter från roten enligt bild nedan. Stubbrotnematoder trivs i lättare jordar och angreppen blir som värst under varma, fuktiga år som detta.







    Fler bilder och lite mer info finns här.
    Bilderna kommer här, här och härifrån.

    fredag 15 juli 2011

    Filmer från Borgeby Fältdagar

    Jordbruksaktuellt har producerat ett gäng filmer från Borgeby Fältdagars många maskindemos.

    Demovisning av växtskyddssprutor

    Demovisning av vallskörd

    Demovisning av jordbearbetning och sådd

    torsdag 14 juli 2011

    EU:s långtidsbudget har presenterats

    I slutet av juni presenterade EU-kommissionen sitt förslag till EU-budget för 2014-2020. I denna föreslår man en svag ökning av totalbudgeten, medan andelen av medlemsstaternas totala bruttonationalinkomst minskar från 1,12 % till 1,03% från 2013 till 2020.


    Dacian Ciolos från Rumänien är EU:s jordbrukskommissionär.


    Direktsstöden berörs till stor del eftersom man föreslår att 30% av gårdsstödet ska kopplas till förgrönande åtgärder. Tidigare har man nämnt andel permanent gräsmark, vintergrön mark, växtföljd och ekologisk träda som förgrönande åtgärder, samt att Natura 2000-områden och ekologisk produktion ska undantas kraven på förgröning. Målet är att åtgärderna ska vara enkla att genomföra och vara så homogena som möjligt inom EU:s medlemsländer.

    Dessutom föreslås en utjämning av gårdsstöden mellan länderna. Idag ligger Belgien, Nederländerna och Italien i topp och baltstaterna i botten, där Belgien t ex har 3,5 ggr högre gårdsstöd än Estland. För Sverige som ligger på ett europeiskt medeltal skulle en utjämning dock påverka ganska lite.

    En annan viktig fråga för Sveriges del är hur landsbygdsprogrammets budget kommer fördelas mellan länderna. Eftersom Sverige har ett ganska stort landsbygdsprogram kan en minskad andel påverka mycket. Sannolikt kommer dock inga större förändringar göras.

    Budgeten kommer förhoppningsvis beslutas under hösten 2012 och beslut om jordbrukspolitikens innehåll väntas fattas under våren 2013. Över lag har man dock pratat om att denna översyn mer är en evolution av jordbrukspolitiken snarare än revolution, så man behöver nog inte vänta sig alltför världsomvälvande nyheter inför 2014.

    onsdag 13 juli 2011

    Vad händer på världsmarknaden?

    I går kom en rapport från det amerikanska jordbruksministeriet USDA, kallad WASDE-rapporten (The World Agricultural Supply and Demand Estimates).

    Frankrike är en av världens största producent av vete och sedan tidigare har det franska jordbruksministeriet beräknat att årets franska veteskördar bli 13% lägre än 2010 års skörd. Frankrike har haft den varmaste våren sedan 1900-talets början, vilket visar sig i skörd. Även vårkornet beräknas falla jämfört med fjolåret, med 27% i genomsnitt. När vi var på besök på mässan Les Culturales pratade vi med några jordbrukare som var ganska uppgivna över den torra våren. Norra Frankrike är värst drabbat, men så är det ju också här som de största spannmålsodlingarna ligger. Enligt franska jordbruksministeriet odlas ca en tredjedel av Frankrikes vårkorn i regionen Champagne-Ardenne i nordöstra Frankrike, och här räknar man med en vårkornsskörd på 37% av fjolårets skörd.

    Även Canada som är en stor aktör på vetemarknaden förutspås i WASDE få lägre skördar än normalt, dock inte på grund av torka och värme utan på grund av ett kallare och blötare år än normalt. Å andra sidan försutspår man att Rysslands export kommer öka jämfört med tidigare år, delvis på grund av torka i Ukraina som försvagat landets möjlighet till konkurrens med Rysslands priser.

    Konsumtionen väntas bli högre än beräknat, och i WASDE förutspås att lagren kommer minska med 2,1 miljoner ton till 188 miljoner ton vilket är det lägsta på tre år. Rapporten ledde till att priserna gick uppåt på Chicagobörsen.

    Hemsidan agrimoney.com är en bra sida för den som vill hålla sig uppdaterad om vad som händer på världsmarknaden

    Grönsaksträff på Borgeby Fältdagar

    Under Borgeby Fältdagars första dag anordnade bland annat Stina Andersson, grönsaksrådgivare från HIR Malmöhus en grönsaksdag med ca 40 odlare.

    Under dagen visade DataVäxt sin RoboCrop som är kamerastyrd och tar ogräs även i raden. Detta är en för Sverige helt ny teknik, och i år är det fyra odlare som kör med den i Sverige. Enligt DataVäxt kan man reducera hackningsmomentet med 70% i ekoodling. Nedan finns en bild från demon samt ett YouTube-klipp som visar hur tekniken fungerar i fält.






    Dagen bestod också av ett seminariepass som inleddes av David Hansson från SLU som pratade om försök med mekanisk och termisk ogräsbekämpning i radodlade grödor. Johan Ascard från Jordbruksverket berättade om ny teknik och olika typer av radhackor. Sören Pagh från BASF berättade mer om nya direktiv för svenskt växtskydd och vad som gäller för den norra zonen. Man räknar med att det kommer bli dyrare att registrera produkter och söka off-label och dispensansökningar. Sunita Hallgren från LRF jobbar med frågorna kring brist på växtskyddspreparat och berättade lite om hur LRF arbetar med dessa frågor. Avslutningsvis presenterade kemfirmorna vad som ligger i pipeline.

    Sedan var det dags att bege sig ut i fält för ett studiebesök på Wirahills Grönsaker söder om Malmö med ca 500 ha grönsaker bl a blomkål, broccoli, selleri. Därefter avslutades dagen med en grillbuffé på Vellinge gästis. Totalt sett en bra och givande dag för alla inbladande!

    tisdag 12 juli 2011

    Ett besök på Les Culturales

    För att få inspiration till hur Borgeby Fältdagar kan förbättras besöker vi diverse mässor på olika platser både i Sverige och utomlands. Veckan innan Borgeby Fältdagar gick av stapeln begav Nils Yngveson, Anders Bauer och jag oss till Frankrike för att besöka växtodlingsmässan Les Culturales ca en timmes bilfärd norr om Paris.


    Ganska snarlikt upplägg som Borgeby Fältdagar, dock helt utan maskindemos.



    Två glada HIR-rådgivare: Monsieur Yngveson och Monsieur Bauer


    Franska mässor kan vara lite av en utmaning för den som inte behärskar det franska språket, vissa av fransoserna har ibland en tendens att överskatta det egna språkets storhet och anser sig därför inte behöva lära sig engelska något nämnvärt. Överlag gick det dock ganska bra att hanka sig fram på utställningen även på engelska. Mässan hade väldigt proffsiga demonstrationsodlingar med väldigt utförliga skyltar till varje demo. Ska man ha någon riktig behållning av dessa bör man dock ha viss kunskap i franska.


    Svampdemo med möjlighet att göra en närstudie.


    Informativa demoskylt om skadegörare vid uppkomst vid en demo om betningsmedel.


    Mässan hålls under två dagar vartannat år och är gratis, och har man lite baskunskaper i franska så är den absolut värd ett besök.

    måndag 11 juli 2011

    Bilder från Borgeby Fältdagar

    Så här i semestertider kommer bloggen uppdateras lite oregelbundet, jag hoppas ni har överseende med detta och tittar in lite då och då ändå!

    Borgeby Fältdagar blev i vanlig ordning ett mycket lyckat och uppskattat arrangemang från både arrangörernas, besökarnas och utställarnas sida. Här kommer lite bilder från dagarna!




    Temat på mässan var Mark, där exploatering av åkermarkens var en underrubrik. I samband med detta hölls en paneldebatt med bland annat Bengt-Anders Johansson, moderat riksdagsledamot som är vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Debatten kan man läsa mer om i bla ATL:s ledare. I kunskapstältet kunde man även spela Skånemonopol och bestämma var i Skåne det skulle byggas.






    I vanlig ordning är de guidade turerna uppskattade inslag hos besökarna, särskilt med häst och vagn. HIR Malmöhus hade en egen monter i Stortältet, där besökarna kunde få titta närmare på flera vanliga ogräs. Stort tack till alla som besökte mässan!