Glädjande växtskyddsnyheter

Det har hänt mycket på växtskyddsfronten i frilandsgrönsaker under de senaste veckorna. Först kom beslutet att KemI avslagit användningen av Betanal SC och Butisan som används mot örtogräs i kålväxter respektive i jordgubbar och spenat. Beslutet överklagades och Miljödomstolen biföll i tisdags en tillfällig dispens för preparaten tills dess att målet är avgjort.

Förra veckan meddelades även att insekticiden Pirimor fått dispens för försäljning och användning av det som finns i lager. Dispensen gäller fram tills dess att KemI fattar slutgiltigt beslut om slutdatum för användning och försäljning, vilket förväntas komma senare under 2011.

I dagarna kom även ett off-labelbeslut på Boxer i bland annat morötter och sparris, samt ett godkännande av insektspreparatet Steward 30 WG i kålväxter.

Kurs i sparsam körning

Under perioden 4-18 maj kommer Per-Anders Algerbo hålla heldagskurser i sparsam körning på olika platser i Skåne. Kursen är kostnadsfri med lunch och fika till självkostnadspris. På tidigare kurser i sparsam körning har man kunnat se mycket stora skillnader i bränsleåtgång, från allt mellan 10% till 40% minskning med det sparsamma körsättet, så kursen kommer med största sannolikhet vara till stor nytta flr deltagarna! Läs mer om kursen på HIR Malmöhus hemsida.

HIR Malmöhus representerade i nytt Växtskyddsråd

Jordbruksverket presenterade nyligen att man bildat ett nytt Växtskyddsråd för att . Målet är tänkt att vara en mötesplats för att diskutera bl a de målkonflikter som ligger i en strävan att ha en miljövänlig men samtidigt högavkastande produktion i Sverige. Från HIR Malmöhus kan vi med stolthet presentera att seniorkonsult Nils Yngveson är Hushållningssällkapens representant i rådet, som består av representanter från 9 olika organsiationer som t ex Sveriges Spannmålsodlare, KemI, SLU och Naturvårdsverket.

Betorna är uppe!

Nu har betorna som såddes för ca 3 veckor tittat upp här på Borgeby. Marken är drivande och har ganska högt ogrästryck, och för någon dag sedan sprutades fältet för första gången, med Safari och Goltix. Problemogräs på fältet är bl a målla och näva, och vi får väl vänta ytterligare några dagar för att se hur effekten blivit, och hur ogräsbekämpningen ska fortgå.










Två suddiga mobilbilder från fältet. Betplantan till vänster och målla till höger.

Restriktioner på Broadway

Förra veckan upptäckte en av våra växtodlingrådgivare att den information som Dow gått ut med om växtskyddspreparatet Broadway inte var korrekt. Tidigare information från Dow angav att fulldos (220g/ha) kunde användas från det att marktemperaturen var över 6 grader och vilket gjorde preparatet intressant vid problem med t ex renkavle och rajgräs. Läste man på Broadways etikett kunde man dock se att det fram till DC29 endast var tillåtet att använda 165 g/ha. Detta medför att Broadway med den lägre dosnivån inte blir lika intressant vid problem med renkavle och rajgräs, förutom eventuellt i råg som snart når DC30. För renkavle i höstvete är det alltså fortfarande Atlantis, Event Super eller Attribut som gäller, dock måste man se upp med resistensproblemen och se till att variera preparatgruppen.



Renkavle i tidig tillväxt










Renkavle saknar bladöron men har en medellång, tandad snärp

Bildkälla: Planteværn Online

Vår på Borgeby-fältet!

Så här ser höstsädsdemon ut för tillfället. Längst borta finns tre parceller höstkorn, därefter tre parceller höstråg, två parceller rågvete, höstkornshybrid, hösthavre och durumvete.














Närbilder av durumvete. De tre sista parcellerna med höstvetehybrid, hösthavre och durumvete blev sådda först 13 oktober, och hann inte komma igång med tillväxten ordentligt innan vintern.














Höstvetedemon har klarat vintern fint, allt såddes 29 september. Varje sortparcell kommer delas i ett behandlat och ett obehandlat led.







Höstrapsplantorna har kommit igång med tillväxten ordentligt!












Firmornas egna demoytor sprutas idag, här är det Bayers demoyta som får sig en dusch.

Undvik vanliga tvärvillkorsfel

Länsstyrelsen Skåne tipsar om att de vanligaste felen vad gäller djurskydd är dåligt rengjorda stallar, för lite strö på djurens liggytor och att det finns skaderisker i stallarna p.g.a inredningens utformning. Ett annat vanligt fel på djurgårdar är att det saknas dokumentation över införskaffat och avyttrat foder. Alla kvitton och följesedlar ska sparas och man ska även dokumentera när foder skänks eller byts bort.

När det gäller miljö- och växtskydd är det vanligt att viss dokumentation saknas. Det ska t.ex. finnas dokumentation över all införskaffad och avyttrad stallgödsel. Sprutjournal ska finnas på gården och får inte sakna några uppgifter. Inför 2011 ska man även ha räknat ut och dokumenterat behov av lagringsvolym för stallgödsel och gödslingsbehovet av kväve.

När Jordbruksverket listar de vanligaste felen lyfter man bland annat fram att både åker och betesmark ska hållas fri från sly och igenväxning. Betesmarken ska betas, slåtterängen ska slås och skörden ska föras bort.

För att få hjälp i tvärvillkorsdjungeln kan man registrera sig på miljohusesyn.nu och få fram endast de regler som gäller för just ditt företag. Där kan man även ladda ner Miljöhusesyn i pappersversion om man föredrar det.

Tuffa kväveregler i Belgien

Tidigare här på bloggen har vi berört Danmarks kväveregler som exempelvis tidigare hindrat landets bönder från att odla brödvete då gränsen för maximal total kvävegiva varit för låg för odlingen. Även i Belgien har man tuffa krav vad gäller kväve, och på Greppa Näringens hemsida rapporterar man om att belgiska bönder riskerar böter på 1200 kr/ha och år. Kontrollanter åker ut till fälten varje höst och tar markprover för att se hur mycket nitratkväve som finns i marken, och som alltså riskeras att utlakas. Om mängden nitratkväve i marken överstiger gränserna åläggs lantbrukaren alltså böter. Genom att upprätta en gödslingsplan och minska mängden nitratkväve under en given period kan dock bötesbeloppet minskas något.

Lyckligtvis har dessa hårda regler om nitratkväve inte kommit till Sverige, men regler med dokumenterad behovsanpassad gödsling, dvs en gödslingsplan, är sedan 2010 ett tvärvillkor även i Sverige, vilket förhoppningsvis inte någon missat. Detta kan man antingen göra själv med material från Jordbruksverket, eller så kan man kontakta någon av växtodlingsrådgivarna på HIR Malmöhus så gör vi en växtodlingsplan.

Nytt projekt om risker i lantbruket

Carl-Johan Nilsson och Patrick Petersson som är ekonomirådgivare här på HIR Malmöhus har tillsammans med Håkan Rosenqvist blivit beviljade pengar från SLF för att undersöka hur lantbrukarens risker kan minskas. I studien kommer man undersöka ett antal växtodlingsföretags ekonomiska utfall under de senaste fem åren och sedan testa hur förändring i t ex skörd, skuldsättningsgrad och priser påverkar gårdens riskhanteringsförmåga. Studien kommer förhoppningsvis ge en klarare bild av hur stor påverkan de olika riskerna har på företagets ekonomiska utfall, och även ge ett svar på hur stor buffert företaget behöver ha för att klara korta eller längre lönsamhetsförändringar. Projektet kommer pågå fram till slutet av 2013.

HIR Malmöhus årliga fältrunda

Varje vår åker växtodlingsrådgivarna ut på en fältrunda i Skåne för att titta på intressanta fält och diskutera och jämföra strategier. Självklart blev det mycket fokus på höstgrödornas övervintring. Generellt sett har höstsäden klarat vintern väldigt bra, och det verkar vara mycket få fält som är aktuella för att köras upp. Höstrapsen har vi tagit upp i tidigare inlägg, men det var väldigt stor skillnad mellan olika fält även om det ska till ganska mycket för att ett fält ska köras upp. Här kommer några bilder från rundan!


Plantantalet och marktemperatur bestäms. Ringen har en area på 0,1 m2.






Ekologisk höstraps efter vall.







Två olika sorters höstvete - Boomer till höger och Audi till vänster. Sådda med ca en veckas mellanrum, men visst är det stor skillnad på sorternas bestockning under hösten!

Borgeby Fältdagar får förstärkning

HIR Malmöhus har glädjen att välkomna Karin Håkansson tillbaka till företaget efter att ha varit "utlånad" några år. Karin kommer vara ansvarig för demoodlingarna på Borgeby Fältdagar, och med hennes erfarenhet bl a som växtodlingsrådgivare och lärare på Önnestad så kommer hon garanterat komma med nya, spännande idéer på vad som kan visas under fältdagarna.

Såtidpunkt avgörande för höstrapsens överlevnad

Helgens värme gjorde att många höstgrödor kom igång med tillväxten och fälten har skiftat från brunaktiga till mer hälsosamt gröna. I veckan var vi ute en vända på Borgeby-fältet och tittade hur rapsen såg ut, och visst har det hänt en del sedan vi var ute för två veckor sedan. Slutsatsen som kan dras i detta läge är att det viktigaste för höstrapsens överlevnad detta år har varit såtidpunkt. Det verkar inte vara några tydliga skillnader mellan olika sorter, utan det mest avgörande har varit att höstrapsen inte såtts för sent. Detta har vi även kunnat sett på många andra håll ute i fält, där även etablering tycks ha spelat en viss roll.


Höstrapsförsöket på Borgeby Fältdagar. Sen sådd längst bort, normal sådd närmast kameran och medelsen sådd däremellan (observera att det mörka fältet mellan de två gröna fälten är ett skydd och inte en del av försöket)



Normal såtidpunkt







Medelsen såtidpunkt (bilden luras lite, i fält finns inga tydliga skillnader i plantantal mellan normal och medelsen såtidpunkt)







Sen såtidpunkt

Fortfarande möjlighet att skicka in SAM-ansökan

Jordbruksverket meddelar att det fram t o m 26 april går att skicka in sin SAM-ansökan om man missat att lämna in den. Dock kommer det dras bort 1% av gårdsstödet för varje arbetsdag som går efter 31 mars som var sista ordinarie inlämningsdatum. Efter 26 april är loppet kört för att kunna söka gårdsstöd för 2011. Dock finns fortfarande möjligheten att ändra sin inskickade ansökan ända fram till 15 juni.

Viktiga marknadsrapporter presenterade i USA

I går släpptes två av de viktigaste marknadsrapporterna i USA - den årliga rapporten över förväntade och sådda arealer samt den kvartalsvisa rapporten över lagerhållningen. USA är världens största producenter av soja och majs och världens största exportör av vete, vilket gör att rapporterna är minst sagt relevanta även för svenska odlare. Rapporten över den sådda arealen baserar sig på enkätsvar från ca 85000 amerikanska odlare som angett höstsådda arealer samt vad man planerar att så under våren.

Vetearealen visar en något större areal i USA för 2011 än 2010 (ca 10% mer höstvete och 5% mer vårvete än 2010). Vetelagren var något större än beräknat (+5 %), men då sojabönans förväntade areal (-1%) och lager (-2%) var mindre än förväntat och lagren för majs (-15%) mindre än förväntat så menar vissa marknadsanalytiker att det ändå finns en chans att vetepriserna hänger med majs- och sojapriserna uppåt.