Upprop för åkermarkens framtid

Som en del av temat "Mark" arrangeras en paneldebatt direkt efter invigningen av Borgeby Fältdagar kl. 13 den 29 juni om åkermarkens framtida användning.

Panelen består av:
• Bengt Anders Johansson, vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott (M)
• Pia Kinhult, ordförande regionstyrelsen Region Skåne (M)
• Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne
• Anders Larsson, prefekt vid området för landskapsarkitektur vid SLU
• Carina Svensson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad (S)

Debatten leds av moderator är Annika Åhnberg, ledamot KSLA samt före detta jordbruksminister.

I samband med denna paneldebatt lanserades idag även ett upprop för ett förstärkt skydd och en långsiktig användning av Sveriges åkermark. Uppropet kan man skriva under på plats på Borgeby Fältdagar eller på sidan www.borgebyfaltdagar.se/akermarkensframtid

Uppföljning av pilörtsattack

Före några veckor sedan visade jag ett fält som var översållat av pilört. Två sprutningar har gjorts, med Starane XL med ca 10 dagars mellanrum. Så här ser fältet ut för tillfället. Bekämpningarna har haft viss effekt, men kornet ser inte ut att må så bra och är ganska långt efter i utvecklingen jämfört med övriga vårkornsfält som ju redan gått i ax.

Knäpparlarv i majs

Såg i helgen ett majsfält som nästan totalt blivit uppätet av knäpparlarver. Knäpparen är en skalbagge som lägger ägg i gräsbevuxen mark, och där larverna sedan lever av gräsrötter och andra växtdelar. På detta fält har man odlat vall som brutits inför majssådden, och tyvärr har alltså larverna gått hårt åt grödorna detta år. Knäpparlarver är också en välkänd skadegörare i potatis, där larverna gnager djupa gångar genom potatisarna. Äggen och larverna är mycket känsliga för mekaniska bearbetning, så djupare bearbetning efter vall kan vara att rekommendera. Gräsfånggrödor, bevuxna trädor och ensidiga stråsädesväxtföljder är några faktorer som förutom grund bearbetning också leda till ökad förekomst av knäpparlarver. Jag hittade ingen larv i fältet, så bilden nedan på larven är hämtad från Jordbruksverket.

Stjälkbakterios i potatis

Vår potatisguru Jan-Ola Andersson har hittat stjälkbakterios, även kallad Black leg, i ett potatisfält av sorten Melody. Plantan slokar, bladen rullar ihop sig, sättknölen ruttnar, stjälkarna ruttnar och blir svarta och slemmiga vilket visar sig vid ett längdsnitt genom stjälken. Rötan orsakas av bakterien Pectobacterium carotovourum som huvudsakligen smittar genom utsädet. Kall och regning väderlek och dåligt dränerade jordar är gynnsamma förutsättningar för bakterien.

Rengör sprutan ordentligt!

Körde förbi ett betfält där det ser ut som sprutföraren missat att rengöra rampen efter ogräskörning i spannmålen. Det är tyvärr inte helt ovanligt att sådana missöden sker, där man t ex har sköljt sprutan men att bekämpningsmedlet hunnit torkat in och sedan lösts upp av nästföljande medel. Det har även förekommit fall där föraren kört en del av fältet med normal effekt, men där man kunde se tydliga sprutskador på betorna där föraren fortsatt köra nästföljande dag eftersom sprutan stått med blandningen i tanken under natten och löst upp rester av gamla bekämpningsmedel.

Grönsaksträff på Borgeby Fältdagar

För den grönsaksintresserade kan vi rekommendera grönsaksträffen som arrangeras av Stina Andersson som är grönsaksrådgivare här på HIR Malmöhus i samarbete med Elin Windfäll från LRF Trädgård. Träffen består av mässbesök, seminarier om bland annat mekanisk ogräsbekämpning och tillgången på växtskyddsmedel samt studiebesök på Virahill. Mer info om program och anmälan hittar du här. Man bör även passa på att besöka demon Klimatsmarta grönsaker som visar några exempel på olika grönsaker och tar upp frågor kring deras odlingsekonomi och klimatpåverkan.

Foto från demoodling på Borgeby-fältet 2011 taget av Simon Månsson

Fusariumväder!

Med hög värme och blandade regnskurar är vädret riktigt gynnsamt för fusariumangrepp när en stor del av Skånes höstvetefält nu börjar blomma. Fusarium är ett stort problem eftersom svampen bildar toxiner som är giftiga vid förtäring, varför det finns höga krav på tillåten toxinmängd för all vete som går som livsmedel. Även som fodervete blir det kvalitetsproblem. Det är viktigt att komma rätt i bekämpningstidpunkten, och det gäller att vara med när blomningen börjar för att inte komma ut för sent.














Hur stor risken för fusariumangrepp blir beror inte bara på väder, utan till stor del även på förfrukt. Majs som förfrukt innebär stor risk för angrepp, vete, rågvete, havre, potatis och sockerbetor en viss risk, medan övrig stråsäd, oljeväxter och ärtor innebär en mindre risk för angrepp. I bilden nedan kan ni se svampens livscykel och hur övervintrade svampar kan angripa efterföljande gröda. Bilderna är från http://www.endure-network.eu/ som är en sida för dig som vill veta mer om Integrated Pest Management, där man bland annat tar upp diverse växtföljdssjukdomar. Mer info om fusarium kan man hitta i skriften Nationella branschriktlinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål 2011

Nu börjar maskinerna droppa in!

Nu har de första utställningsmaskinerna till fältdagarna anlänt, och står uppställda i väntan på att få släppas in på fältet dagarna innan mässan öppnar.

Bilder från Borgeby-fältet

Simon Månsson som jobbar på försöksavdelningen på Hushållningssällskapet Malmöhus har varit ute på Borgeby-fältet och fotat läget i fält. Håll till godo tills ni snart får se grödorna live!

Ny ras av gulrost?

I förra inlägget skrev vi om gulrostangrepp i sorten Kranich, som tidigare ansetts varit en motståndskraftig sort. I fjol utfördes försök på Flackebjerg i Danmark med olika gulrostraser. Två av raserna angriper höstvete. Oakley-rasen blev konstaterad 2009 i Danmark och är kraftigt utbredd i England m.fl. länder. Den gav starka angrepp på Oakley, JB Asano, Akteur Lans, SW Gnejs och till viss del även på Magnifik, Boomer och Inspiration. Den andra rasen är Cardos-rasen, uppkallad efter sorten Cardos, med starka angrepp på t ex Akteur och till viss del även angrepp i Loyal och Olivin. Kranich hade effekiv resistens i dessa försök, och frågan man ställer sig nu är om det nu kommit en tredje ras som angriper höstvete.


En tredje ras, Dinaro-rasen, finns konstaterad men denna ras kan inte angripa någon av de höstvetesorter som odlas i Sverige idag. Dock finns andra undersökningar som visat att denna sort även angriper vårvete, råg och korn.












Angrepp i rågvetesorten Dinaro


















Angrepp i axet, Dinaro

Håll utkik efter gulrost!

På flera håll i Skåne har angrepp av gulrost noterats. Tulsa och Oakley är mest känsliga, men angrepp har även förekommit i Gnejs, Akteur, Audi, Olivin, Boomer och Skalmeje. I fredags kom även rapporter om angrepp i Kranich. Det är alltså läge att gå över och kolla igenom fälten, oavsett sort och tidigare bekämpning.
































Bilderna är tagna i Kranich den 3 juni av Växtskyddscentralen.

Nedräkningen kan börja...

Om exakt en månad slår portarna för årets upplaga av Borgeby FältDagar upp, och med start kl 09.00 den 29 juni är det dags för nordens största mässa i fält!

Idag kan vi glädjande nog presentera att utställarplatserna är fullbokade, och att du som besökare i år kan ta del av fler utställare än någonsin tidigare i Borgeby FältDagars historia.

Här på HIR Malmöhus pågår förberedelserna för fullt. Hela styrkan är mer eller mindre involverade, och för tillfället är det bland annat översyn av demoodlingarna för att se vilka demoodlingar som gett önskat resultat.













Ett axplock av årets demoodlingar följer nedan, och som vanligt kan man antingen ta rygg på en guidad tur med någon av HIR Malmöhus växtodlingsrådgivare, eller botanisera själv bland våra demoodlingar:

• Höstraps - Såtid och kväve på hösten
Aktuella ämnen som visas upp i två olika sorter. Efter den stränga vintern finns här verkligen något att diskutera.

• Olika sorter
Vilket höstvete skall man välja i år? Ett brett sortiment av både vår- och höstsådda grödor visas på mässan.

• Spillsäd
Vad krävs för doser och tillsatser för att bekämpa spillsäd? Frågeställningen belyses med linjär bekämpning av höstvete sådd på våren.

• Ogräsdemo i vallinsådder
Också här linjärbekämpning gjord i lusern, röd- och vitklöver sådd både med och utan skyddsgröda. Hur skall ogräsbekämpning i vallinsådd klaras av när vissa preparat försvinner från marknaden?

• Proteingrödor
Olika proteingrödor visas och odlingsparcellerna kommer att följas upp med beräkningar på produktionskostnader för de olika grödorna.

• Ekologiska växtföljden
Under det femte året är ogräsbekämpning höstvete, havre och åkerbönor i fokus. Vilka blandningar av arter och sorter skall användas i helsädesensilage? Frågeställningen belyses i en del av demon.

• Klimatsmarta grönsaker
Demon visar några exempel på olika grönsaker och frågor omkring deras odlingsekonomi och klimatpåverkan tas upp.

• Vallblandningar och vallfröodlingar
För den vallintresserade finns i år återigen en rad olika vallblandningar att beskåda.

• Viltgrödor Vilka är smakligast och vilka ger bäst skydd?