Rotbrand i sockerbetor

Aphanomyces, eller rotbrand, visade sig i flera betfält i under våren. Symptomen yttrade sig som på den suddiga bilden nedan, dvs att betan snörps av strax under bladfästet. Bilden togs i ett betfält på Söderslätt i våras.














Rotbrandsangrepp kan även komma senare under säsongen och kan då yttra sig som på bilden nedan där betan är avsnörpt under nacken. Den normalstora nacken gör att det är väldigt svårt att se angreppen i fält. Betan nedan är av sorten Rosalinda, och just Rosalinda är väldigt känslig mot Aphanomyces. Sortval är viktigt på fält som är infekterade av Aphanomyces, som är en jordburen patogen, men även kalkning och god dränering är två förutsättningar för minskad risk eftersom svampen trivs i fuktiga miljöer och lägre pH.

Rapsflugelarver i höstraps

I flera fält syns nu spår av rapsflugelarvens framfart i form av minblåsor. Larven är gulvit och ca 5 mm lång och minerar bladen, oftast på och kring mittnerven nära bladskivans bas. Även om det ser illa ut i fält så rekommenderas oftast inte någon bekämpning eftersom det oftast är äldre blad som angrips och nya blad växer fram.


Angripna blad











Gulvit larv i bladets mittnerv

Hårdare tvärvillkor för växtskydd

I sitt senaste nyhetsbrev tar Greppa Näringen upp de tvärvillkorsregler som gäller sedan 14 juni. Dessa hårdare tvärvillkor innebär att alla användningsvillkor på förpackningen måste följas. Sedan tidigare har det varit doser och angivna grödor som gällt. Några punkter som anges bland användningsvillkoren och som man nu måste se upp med lite mer är:

• Karenstider varierar mellan olika preparat och olika grödor


• Användning av angiven skyddsutrustning


• Hänsyn till medlens farlighet för pollinatörer, där vissa medel endast får användas mellan kl 22 och 03.


• Användning av avdriftsreducerande utrustning


• Skyddsavstånd till vatten
  
  
  
  

Lite höstsådda arealer i Danmark

Omfattningen av den besvärliga skörde- och såperioden i Danmark börjar nu visa sig även i siffrorna. Landbrugsavisen.dk skriver att den sådda höstrapsarealen kan uppgå till så lite som 90-95 000 ha, vilket är den minsta arealen på 10 år. Siffran kan jämföras med 165 000 ha år 2010.

Även vetearealen befaras bli betydligt mindre än tidigare. Drygt 20% av den förväntade höstvetearealen hade såtts när Landbrugsavisen idag presenterade sin Såbarometer. 726 000 ha var siffran för årets skörd, vilket innebär att nästan 600 000 ha måste sås under de närmaste veckorna för att nå upp till "normal" areal. Danska rådgivare uppmanar dock odlarna att hellre satsa på maltkorn än att så höstvetet för sent, såvida man inte ska använda vetet till eget foder.

Vad säger budgeten 2012?

I tisdags kom regeringens budgetproposition för 2012, och det finns i vanlig ordning både plus och minus för lantbruket. Totalt sett så har det dock blivit en minskning jämfört med 2011.

På plussidan presenteras satsningar på 120 Mkr på två år för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik och nya lösningar som stärker biogasens lönsamhet och bidrar till ökad produktion.

På djursidan så ser regeringen över möjligheterna att införa en djurvälfärdsersättning inom grisnäringen. Ett belopp som figurerar är 90 Mkr/år eller 1150 kr/sugga. Man avsätter även 90 Mkr/år för att sänka slakteriernas köttbesiktningsavgifter ned till EUs miniminivå.

Desvärre så finns även några stora minus för lantbruket. Inga pengar har avsatts för tillämpad forskning inom Stiftelsen Lantbruksforskning, då regeringen menar att återföringen av handelsgödselskatten har upphört genom att denna avskaffades 2010. Skatten på växtskyddsmedel på 50 Mkr/år som tidigare har återförts till näringen via SLF kvarstår alltså utan att återföras. Detta är väldigt bekymmersamt då näringen är i stort behov av tillämpad forskning.

Landsbygdsprogrammet minskas med totalt 235 Mkr över två år, vilket istället används för att finansiera de nationella sanktioner som EU infört mot Sverige på grund av bl a brister i blockdatabasen. Sanktionerna uppgår totalt till 870 Mkr, varav ca 300 miljoner kommer bekostas genom återkrav på lantbrukare (vilket man kunnat höra på nyheterna under dagen).

Skatteskalor för energi och drivmedel för 2012 uppindexeras. Detta innebär att dieselskatten (exkl moms) ökar med 12,5 öre/l, oljeskatten ökar med 10,5 öre/l och bensinskatten med 15 öre/l. Elskatten höjs med 0,7 öre/kWh i södra Sverige och med 0,5 öre/kWh i norra Sverige.













En glad finansminister på väg från
regeringskansliet till riksdagen

Gratis verktyg för precisionsodling

Precisionsodling Sverige (POS) har tagit fram gratisprogrammet PWizz för den som vill göra sina egna styrfiler till t ex Yara N-sensor. Markkarteringen ska vara utförd med GPS och utifrån denna skapar man alltså filerr för precisionsspridning. Man kan även slå ihop dessa markkarteringsfiler med skördedata (om sådan finns i tröskan) och på så sätt få en tydlig bild av variationer i fältet. Vill man testa på eget bevåg kan man få tillgång till programmet här.







Exempel på en styrfil som visar på inomfältsvariationer





Ett tips för den som vill sätta sig in i precisionsodling och styrning efter markkarteringen är Greppa Näringens rådgivningsmodul "Precisionsodling". Där använder man sig av just PWizz, men man diskuterar även huruvida det skulle vara lönsamt att köpa in precisionsspridningsteknik till gården. Läs mer om denna rådgivningsmodul här.

Betkampanjen är igång!

Sockerbetskampanjen drog igång i fredags, och fabriken i Örtofta öppnade i lördags och på sockerbetor.nu redovisar man att sockerhalten håller 15,37%. En hel del fält har dålig bärighet efter den senaste tidens regnperiod, men det är nog många som glädjer sig åt tidig leverans då man med skräck minns fjolårets sena leveranser där vi fick se bilder som den nedan.












Bildkälla: ystadsallehanda.se


Överlag förutspås en hög sockerskörd i Europa - provtagningar i Danmark visar på 10,17 ton socker jämfört med femårsmedeltal på 7,66 ton, Finland ligger 1,3 ton över femårssmedel och Litauen nästan två ton över. I Danmark förutspås dock stora problem med upptagningen efter att Själland och Öarna fått väldigt stora nederbördsmängder. Även Frankrike, där kampanjen startade i lördags, tror på höga sockerskördar. Enligt lafranceagricole.fr förutspår franska sockerproducenten Tereos att deras odlare ska leverera 14,8 t/ha med en rotskörd på 95ton/ha. Den franska våren har varit väldigt torr, men sommaren har varit omväxlande nederbördsrik och solrik, vilket har lett till en hög sockerhalt i betorna.

Fånggrödor och sniglar

Semestertider och skördearbetet är slut på de flesta håll här i Skåne, och nu ser både rådgivare och lantbrukare fram mot en ny säsong, och det gör vi även här på bloggen.

Höstrapsen är i marken och sådden av höstspannmål drog igång så smått under den gångna helgen. Dock har det idoga regnandet lett till vissa problem vid sådd, t ex har en del lantbrukare fått problem med att kunna så fånggrödan i tid. Några dagars dispens från sista sådatum gavs, samt möjligheten att dra in ansökan om stöd för minskat kväveläckage. Regeln som gäller är att stödet får dras tillbaka en gång under en femårsperiod, men på grund av svåra förhållanden även under förra hösten kan man alltså få dra in ansökan en andra gång.

Nederbörden gör även att sniglarna stortrivs ute i rapsfälten. Styva jordar med grov och kokig struktur samt fält med mycket växtrester är andra förutsättningar som talar för snigelförekomst.

Bildkälla: Jordbruksverket.se

Sniglarna kan göra stor skada tidigt i höstrapsens utveckling då plantornas tillväxtpunkt ofta skadas. På äldre består skadorna utav gnag på bladen. Problemen med sniglar är större med dagens höstrapssorter som innehåller lägre nivåer av glukosinolater och därför är mer smakliga för sniglarna. För att bedöma snigelförekomsten kan man lägga ut en skiva eller dylikt med lite krossad vete under.

Bildkälla: Väderstad.com