HIR France del I

Förra veckan besökte HIR Malmöhus samlade styrka Paris med omnejd för att lära sig lite mer om franskt lantbruk och kultur, och med oss på resan var även våra två karismatiska guider Gunilla och Thorsten Carlzén.


Måndagen tillbringades i Champagne, där vi satte oss in i vinodlingens ädla konst. Tre olika gårdar besöktes, varav en biodynamisk gård.











Koppar användes i både ekologisk och biodynamisk odling, i ekologisk användes upp till 6 kg ren koppar per ha som svampbekämpning. Den biodynamiska odlaren använde denna "blandare" för att mixa kopparn med diverse örter som skulle ge bättre växtupptag och odlaren menade även att efter en timmes omröring så hade kopparns egenskaper förts över till vattnet som enligt honom hade ett minne. Han berättade även att efter att ha grävt ner ett horn med gödsel i marken hade han märkt att vinrankorna fått noterbart längre rötter. Vi får väl erkänna att det var fler än en av våra rådgivare som såg relativt skeptiska ut, men det är ju alltid intressant att höra olika lantbrukares syn på sin odling.


Erosion är ett ganska vanligt problem mellan vinrankorna, därför har vissa odlare låtit fånggrödor växa mellan raderna. En av odlarna som vi besökte radhackade med denna maskin, och hade luckrare på bakom hjulen just för att minska risken för erosion.











Markpriserna för jordar lämpliga för vinodling i Champagne var uppåt 1 miljon euro per ha, annars låg priserna på jordbruksmark på ca 3-10 000 euro per ha i regionen. I vissa delar av Champagne var det mycket stor andel kalk i jorden, vilket syntes på de vita fälten som vi susade förbi på vår färd. I genomsnitt tar man ca 7-8 ton vete i regionen, i år hade en väldigt torr vår gjort att skörden på sina håll blev katastrofalt dålig. Däremot gladdes man åt en rekordstor sockerbetsskörd.

Har svenska lantbrukare det lättare än de danska?

Den danska lantbrukstidningen Agrologisk gör här en intressant jämförelse mellan förutsättningarna för svenska och danska lantbrukare.

HIR Malmöhus växtodlingsrådgivare Rikard Andersson har blivit intervjuad och framhåller bland annat att svenska lantbrukare ligger efter Danmark när det gäller tillgång på svamp- och betningsmedel men har ett bra utbud av medel för ogräs- och insektsbekämpning.

I artikeln lyfter man å andra sidan att vi i Sverige får ersättning för odling av fånggröda och för att välja soffan framför traktorn på hösten, medan det i Danmark är obligatoriskt att odla fånggröda på delar av arealen samt förbjudet att bearbeta på hösten vid vårsådd.

Författaren konstaterar även att systemet i Sverige bygger på morot framför piska, till skillnad mot Danmark, och lyfter t ex fram den miljörådgivning som utförs i form av Greppa Näringen.

Rapssådd med alvluckrare

Höstrapssådd med alvluckrare blir allt vanligare här i Skåne, och här är bilder från ett fält i mellanskåne. Lantbrukaren i fråga har monterat en frölåda på en alvluckrare. Man har i de flesta försök inte kunnat påvisa någon skördeökning i ledet med alvluckrare, men eftersom allt görs i ett moment kan man etablera höstrapsen tidigt. Svensk Raps har här ett reportage från tidigare i år om sådd med alvluckrare på styva Ängelholmsleror.

Full fart på Borgeby-fältet

Den 27-28 juni 2012 slår Borgeby Fältdagar upp portarna igen, detta år blir temat "Energi" för både effektivisering och produktion inom lantbruket. Här kommer lite bilder från demoytorna på fältet!

Höstrapsen har blivit hårt åtgången av diverse skadegörare:


















Höstärt på väg upp
















Höstspannmål på gång









Sådd av hösthavre och höstlin

Packningskänslig oljerättika

Den nederbördsrika skördeperioden har verkligen satt sina spår på sina håll. Nedan är en jämförelse mellan två fält; det ena fältet har 30-40% ler medan det andra har lätt jord. På båda fälten har man sått oljerättika, men i den styvare leran syns tydliga spår efter tröskan, och man kan även se på rättikans rot att den haft svårt att tränga ner på djupet.

Tv. lätt jord, med fin pålrot
Th. styv jord, pålrotens tillväxt hämmad på grund av packningsskadad mark













Lätt jord, med jämn och fin uppkomst








Styv lerjord, med tydliga spår efter tröskan

Film om renkavle!

Till HIR Malmöhus monter på Borgeby Fältdagar i somras producerades två filmer om ogräs. Den första kommer här, där Olof Pålsson från HIR Malmöhus berättar om renkavle som är ett problem som blir allt vanligare på de skånska fälten.

Föreslagna förändringar för gårdsstöden

Nästa onsdag, den 12 oktober, kommer EU kommissionen med sitt förslag till ny jordbrukspolitik. En del av förslagen kommer påverka jordbruket väldigt mycket, t ex förgröningen av gårdsstöden.

Enligt kommissionens förslag ska 70% av gårdsstödet vara ett basbelopp som alla får som vanligt, men resterande 30% ska kopplas till förgrönande åtgärder. De förslag som ges är:

Permanent gräsmark

Ekologisk träda - minst 7% av arealen (exklusive den areal som räknas som permanent gräsmark) ska avsättas för träda, skyddszon eller andra åtgärder

Diversifiering av grödor - för alla gårdar över 3 ha ska minst tre olika grödor ska odlas på gården, där en gröda måste utgöra minst 5% och maximalt 70% av totala arealen på gården, alltså inte kopplat till skifte utan för gården i stort.

Dessutom föreslås ett extra gårdsstöd för unga, nystartade lantbrukar. 25% av basgårdsstödet ska delas ut t o m man når medelarealen i landet (d v s en lantbrukare som har 53 ha får 25% extra på 43 ha som är Sveriges medelareal och normal nivå på 53-43 = 10 ha). Stödet gäller i fem år från det att man startat (om man har varit verksam i tre år redan när man söker detta extra gårdsstöd så får man stödet under 5-3= 2 år) och gäller upp till man fyller 40 år.

Dessa är som sagt bara förslag, och även parlamentet och ministerrådet ska tycka till innan beslut kan fattas, förhoppningsvis under 2013. Arbetet med den nya jordbrukspolitiken är redan försenad, och om man inte hinner ta beslut om den nya politiken till den 1 jan 2014 då den ska träda i kraft kommer alla pengar för landsbygdsprogrammet bränna inne tills beslut har fattats, vilket kommer ge stora effekter på alla åtgärder inom den andra pelaren som t ex investeringsstöd, gårdsstöd, LFA, diverse projekt osm Greppa Näringen, etc. Gårdsstöden går det dock att söka dispens för under ett eller två år, så dessa pengar ska det enligt kommissionen inte vara någon fara för.

Håll utkik efter Phoma

I flera höstrapsfält kan man nu hitta angrepp av torröta, även kallad Phoma. Sorterna har olika tolerens mot Phoma; PR 46 W 20, Vision, Excalibur, NK Technic och Compass har lägre bekämpningströskel än t ex Visby och Galileo.

Svampen känns igen på bladen genom att det bildas ljusgrå fläckar med en brun eller gul kant på bladen. Inuti fläckarna bildas svarta prickar. Utvecklingen av svampen går mycket fort när man väl kan se den.

Phoma bör inte förväxlas med kålbladmögel som yttrar sig som vitt ludd på undersidan av bladen eftersom kålbladmögel inte går att bekämpa medan Phoma kan bekämpas med Cantus.

Minska fröbanken i marken

Ett nytt nummer av tidningen Arvensis landar idag i prenumeranternas postlåda. I en av notiserna beskrivs hur en rensuppsamlare på tröskan kan minska ogräsbanken i marken. Detta blir ju allt viktigare i takt med att antalet preparat minskar och risken för resistens ökar hos ogräsen. Renset samlas upp för att sedan transporteras bort från fältet. På så sätt undviker man en ansamling av spillsäd och ogräsfrön i marken, och renset kan sedan användas till t ex foder eller förbränning. Uppsamlaren kan monteras oberoende av tröskmärke. Tekniken beskrivs i videon nedan som är från den franska tillverkaren Thierart.