Fortsatta fusariumproblem i maltkorn och havre

Det är fortsatt mycket stora problem med årets kvalité på maltkornet i södra Sverige. Det är få partier som klarar sig igenom alla tester till mälteri. Lantmännen har gränsvärden på 0% missfärgade kärnor, då missfärgningen framför allt beror på fusariumangrepp (OBS: tidigare angivelser om 0,9% felaktiga och gällde endast under skördeperioden). Kärnorna kan dock ha för hög fusariumhalt trots att partiet ser normalt ut, så missfärgningen är bara en första indikation. Det verkar finnas lite sortskillnader, där Quench verkar vara något mer känslig än Tipple.

Det är dock inte risken för höga halter DON-toxiner som är det stora problemet – många partier som blivit underkända överskrider inte gränsvärdena för livsmedel. Däremot är det stor risk för feljäsning även vid en liten svampförekomst, vilket resulterar i att ölen innehåller mer skum än öl.

Även i havre har det varit mycket stora problem med fusarium. Totalt sett i Sverige har 30-35% av partierna underkänts underkänts på grund av för höga DON-halter för livsmedel. Det tycks dock finnas stora regionala skillnader då 75% av havrepartierna i västsverige har underkänts

Gulrost i vete och rågvete

I en del fält i södra och västra Skåne kan man nu se gulrost i både vete- och rågvetefält. I sortförsöken i höstvete har Växtskyddscentralen funnit enstaka angrepp i nästan alla hösvetesorter i Klagstorp och Furulund, och även från sortförsök i rågvete rapporteras gulrostförekomst i många sorter.

Eftersom det saknas lämpliga produkter på hösten sker ingen bekämpning i fälten. Höstvetegrödan kommer utan problem att överleva vintern men det kommer också gulrosten att göra. Beroende på väderleksutvecklingen under vintern kommer dock gulrostens härjning att ta fart till våren. Det är således viktigt att redan angripna fält bevakas noggrant när våren närmar sig.










Gulrost i rågvete, tagen idag av Kerstin Andersson, HIR Malmöhus.

Håll utkik efter klumprot i fälten!

Vi hittar i år fler höstrapsfält med angrepp av klumprotsjuka jämfört med normalt. Det beror med största sannolikhet på att det för svampen varit en ytterst gynnsam väderlek. Vi har haft en regnig sommar och delvis höst, vilket lett till sporspridning i marken. I en del fält är dräneringen bristfällig vilket i kombination med årets väta ökar risken.












Svampen gynnas också av låga pH-värden. Har man fått in klumprotsjuka kan man inte kalka bort den, men ett bra pH minskar risken för att få in sjukdomen. Dessa faktorer i kombination med intensivare höstrapsodling leder till att fler fält med klumprotsjuka hittas. Ingen kemisk bekämpning är möjlig utan har man fått in svampen finns den kvar i minst 20 år. Resistenta sorter är möjliga att odla om inte smittonivån är för hög.

Klumprotsjuka kan ses som missväxt i fälten. Bladen blir gula/vita och rapsen liten och klen. Observera att det inte behöver synas på bladen att plantan lider av klumprotsjuka, därför måste plantor dras upp för att kontrollera roten. Vid smitta blir roten deformerad och det bildas klumpar på rötterna. Hela fältet ska kontrolleras systematiskt, det räcker inte att titta i en hörna och tro att allting är i sin ordning.

Även vid ett kraftigt angrepp är det troligt att plantan överlever vintern. Det stora problemet kommer till våren, då plantan kommer att få svårt att få tag i vatten och näring. Är hela fältet kraftigt angripet är det inget att spara på, rapsen bör köras upp och ersättas med en lämplig vårgröda.


Vid mindre angrepp där man inte kan se någon plantpåverkan förrän plantan dras upp, finns det fortfarande en bra chans till en hygglig planta till våren, bland annat beroende på hur vintern blir. Är det ett fält med delvis kraftiga angrepp, men till större delen mindre eller inga angrepp, är det idag för tidigt att säga om det ska köras upp eller ej. Spara dessa fält till våren och se hur de utvecklar sig.