Dispens för Stomp under 2012!

Som en tidig julklapp kommer beskedet att KemI har beviljat dispens för Stomp under perioden 25 mars 2012 till 23 juli 2012 i lök, purjolök, gräslök, morötter och palsternacka. LRF står bakom dispensansökan och i januari väntas även beslut för bruna bönor. Totalt odlas 850 ha lök och 2000 ha morötter i Sverige.

Den verksamma substansen i Stomp är pendimetalin, och pendimetalin är godkänt i alla andra EU-länder utom Sverige, Österrike och Malta. Dispensen är således mycket viktig för den svenska odlingens konkurrenskraft. Läs mer om dispensen hos LRF.

Med denna glada nyhet önskar vi våra läsare en lugn och fröjdefull jul!

HIR Malmöhus i samarbete med Halland

I fredags träffade växtodlingsrådgivarna från HIR Malmöhus sina växtodlingskollegor från Växa Halland för en uppstart inför ett stundande samarbete. Samarbetet kommer delvis centreras kring HIR-breven, bland annat inom specialgrödorna där det krävs mycket av de enskilda rådgivarna för att hålla sig uppdaterade och bevaka vad som händer, men kommer även handla om erfarenhetsutbyte och samordning av internutbildningar för de båda växtodlingsgrupperna.

Så här säger HIR Malmöhus VD Erik Stjerndahl om samarbetet:

"Vi samarbetar med en mängd organisationer och företag, främst med de organisationer som är mest på hugget. Under 2011 har vi fördjupat samarbetet med Hushållningssällskapet i Halland/Växa Halland. Här kommer vi att arbeta gemensamt med såväl brev, utbildning av rådgivare som att lansera Lean och ledarskap som nya områden inom lantbruket."

Lönsam granskning av villkoren vid försäljning av raps

I dagarna landar året sista Arvensis i prenumeranternas postlåda. HIR Malmöhus egen marknadsguru Anders Pålsson är en stående skribent i tidningen och har i detta nummer dykt ner i olika leverantörers villkor vid uppköp av raps.


Där fastslår Anders att ett pris inte är ett pris förrän nettot är framräknat, och han har i artikeln gjort en jämförelse mellan olika leverantörers villkor samt ett räkneexempel där man kan se villkorens betydelse på priset. Dessvärre har inte alla leverantörer kunnat jämföras eftersom alla inte vill visa sina villkor öppet; Lantmännen, BM Agri, Svenska Foder och Varaslättens lagerhusförening finns dock med i jämförelsen.

En av flera punkter som skiljer sig åt mellan leverantörerna är avfallet. Varaslätten tar ut rensningsavgift redan från 1 procent avfall trots att de inte drar av för avfall förrän över 2 procent. Lantmännen gör tvärtom, de drar av för avfall direkt vid siloleverans men rensningsavgiften tas inte ut förrän över 2 procent avfall på levererad kvantitet.

Slutsatsen som dras är att vid ett fast grundpris skiljer sig nettopriset ca 8 öre per kilo raps mellan olika leverantörer - det är således viktigt att ta sig tid att jämföra villkoren innan försäljning, vilket ju tyvärr inte alltid är så lätt eftersom villkoren inte alltid är tillgängliga för säljaren. Därför är det viktigt att man som säljare kräver att få tillgång till villkoren.

Grattis Yvette till KSLA:s landsbygdsstipendium 2012!

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens landsbygdsstipendium 2012
går till landsbygdsrådgivare Yvette Bårring, HIR Malmöhus, för sin engagerade och framgångsrika rådgivningsgärning för landsbygdsföretagare.






Motiveringen
Yvette Bårring är en mycket engagerad landsbygdsrådgivare vid Hushållningssällskapet Malmöhus. Hennes dagliga arbete består både av enskild rådgivning, att arrangera kurser och fackmässor samt att hålla föredrag. Yvette Bårring har en sällsynt förmåga att engagera, entusiasmera och att få med människor i sina projekt. Med sin kombination av företagsekonomiskt kunnande, ett vinnande sätt och ett stort engagemang för de människor och uppgifter hon arbetar med har Yvette Bårring gjort stora insatser för många landsbygdsföretag i Skåne. Hon är mycket målmedveten och ser till att slutföra de projekt hon engagerar sig i. Hon har genom åren medverkat till att många landsbygdsföretagare tagit sig igenom kritiska perioder och kommit ytterligare framåt i sina företag. Sedan 2010 är Yvette Bårring anställd vid HIR Malmöhus AB och verkar nu bland annat inom Leaderverksamheten i Skåne där man arbetar med kommuner, företag och ideella föreningar vilket kräver stor förmåga att jämka samman olika intressen och viljor. Yvette Bårring har visat att hon klarar detta elegant.

Stipendiet består av en penningsumma och kommer att delas ut vid Akademiens Högtidssammankomst i Stockholm den 28 januari 2012. Läs mer om pristagarna här.

Om stipendiet
Akademiens stipendium till landsbygdsrådgivare utdelas ur stiftelsen Hem i Sverige-fonden till person som genom idérikedom och engagemang i sin praktiska verksamhet som landsbygdsrådgivare/utvecklare på ett positivt och oegennyttigt sätt har bidragit till utvecklingen på landsbygden.

Trädgårdsföretag söks till studie om växtskydd

Under 2012 och 2013 kommer Klara Löfkvist som är rådgivare på HIR Malmöhus genomföra ett projekt kring anställdas exponering för växtskyddsmedel i trädgårdsföretag, tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitetssjukhus. Projektet ska undersöka om anställda kommer i kontakt med växtskyddsmedel och hur man i så fall kan skydda sig mot detta. Man kommer att titta på både kemiska och biologiska växtskyddsmedel hos företag runt om i landet.

HIR Malmöhus söker nu fler företag som kan delta i studien och som odlar växthusgrönsaker, frukt eller plantskoleväxter. Om du som företagare är intresserad av att delta i studien eller bara vill ha mer information, så hör av dig till Klara på 046-71 36 24.

Film om luddlosta och sandlosta

Tidigare har vi tipsat om renkavlefilmen som producerades i somras. Här kommer den andra filmen, denna gång med rådgivaren Rikard Andersson om luddlosta och sandlosta.

HIR France del 2 - besök hos Arvalis

En av våra dagar i Frankrike tillbringades hos organisationen Arvalis. Den bildades 2003 av olika institutioner som slogs ihop och drivs. De tre stora arbetsområdena för Arvalis att arbeta med är ”tillämpad forskning” inom konkurrenskraft för lantbruket, kvalité och miljö. Arvalis finansieras till 50% av lantbruket (0,41 euro/ton såld spannmål), 30% skall vara självfinansierat och 20% är från olika fonder.

Grundforskning sker i offentlig forskning (universitet) eller privat forskning (företag) medan den tillämpade forskningen sker hos bl a Arvalis. Arvalis utförde ingen direkt rådgivning, utan rådgivningen i Frankrike sker genom Chambre d’Agriculture som finns över hela landet. Arvalis kommer främst ut till lantbrukare via dessa lokala rådgivare som vid behov kan ringa ut experter från Arvalis.






Glad HIR:are utanför Arvalis försöksstation i Boigneville









Några framtida utmaningar som man brottas med i Frankrike är enligt Arvalis:
- CAP, konkurrensförmågan, ekonomin för lantbrukarna.
- Strukturförändringar som kommer att krävas
- Toxicitet i marken och i skörden
- Miljöåtgärder som t ex kvävegödsling, pesticider, koldioxidutsläppsbegränsningar

Inom ramen för EU-direktivet "Hållbar pesticidanvändning" har Frankrike satt upp mål om bl a 50% mindre pesticidanvändning 2018 och dessutom kommer 53 aktiva substanser tas bort 2013. Frankrike är i samma zon som Spanien, Italien och Grekland. Arvalis tankar är att Spanien kan tjäna på att få in en del nya produkter via ömsesidigt erkännande som kan gynna en del av de mindre grödorna som finns i Spanien. Franska lantbrukares förhoppning står till att Spanien och Italien i dagsläget godkänner fler preparat än Frankrike och att dessa då ska bli godkända även i Frankrike. Även om de ändå måste godkännas av AFSSA (Frankrikes KemI).

För att minska mängden nitrat och bekämpningsmedel i vattendragen finns det lagkrav på minst 5 m bevuxen skyddszon till alla markerade vattendrag. De får inga extra stöd för denna 5m skyddszon. Vid olika preparat kan dessutom finnas regler för ytterliggare avstånd man måste hålla på 100-25m. Genom val av munstycke kan skyddsavståndet för en produkt minskas från exv 50 till 25m. För att få lov att spruta får det max blåsa 3 m/s.

Vad gäller gödselregler så sker mycket av djurproduktionen i regionen Bretagne. Där har de problem med hur de ska sprida gödsel eftersom det finns mycket nitrat i vattnet, och de måste därför exportera gödseln. I Bretagne får det läggas mindre mängd total gödselkväve än i övriga Frankrike där gränsen är 170 kg N/ha. I övriga landet får gödsel läggas till höstsäd på hösten men inte i Bretagne.

Det finns även krav i Frankrike på att 60% av marken ska vara vinterbevuxen med antingen höstsäd, höstraps eller fånggröda, exv rättika eller vitsenap där vitsenap är vanligast eftersom den är billigast. Det utgår ingen extra ersättning för denna fånggröda och den får inte heller gödslas. Fr o m 2012 ska 100 % av marken vara bevuxen på vintern. Efter sent upptagna sockerbetor behövs det inte sås någon fånggröda, ofta sås det vete om det går. Mellan två majsgrödor behovs inte heller någon fånggröda så länge spillmajsen inte bekämpas förrän på våren.

Slutsatsen vi kunde dra av detta besök var att det är fler än de svenska bönderna som har hårda krav på sig vad gäller t ex gödsling och bekämpning.