HIR France del 2 - besök hos Arvalis

En av våra dagar i Frankrike tillbringades hos organisationen Arvalis. Den bildades 2003 av olika institutioner som slogs ihop och drivs. De tre stora arbetsområdena för Arvalis att arbeta med är ”tillämpad forskning” inom konkurrenskraft för lantbruket, kvalité och miljö. Arvalis finansieras till 50% av lantbruket (0,41 euro/ton såld spannmål), 30% skall vara självfinansierat och 20% är från olika fonder.

Grundforskning sker i offentlig forskning (universitet) eller privat forskning (företag) medan den tillämpade forskningen sker hos bl a Arvalis. Arvalis utförde ingen direkt rådgivning, utan rådgivningen i Frankrike sker genom Chambre d’Agriculture som finns över hela landet. Arvalis kommer främst ut till lantbrukare via dessa lokala rådgivare som vid behov kan ringa ut experter från Arvalis.






Glad HIR:are utanför Arvalis försöksstation i Boigneville









Några framtida utmaningar som man brottas med i Frankrike är enligt Arvalis:
- CAP, konkurrensförmågan, ekonomin för lantbrukarna.
- Strukturförändringar som kommer att krävas
- Toxicitet i marken och i skörden
- Miljöåtgärder som t ex kvävegödsling, pesticider, koldioxidutsläppsbegränsningar

Inom ramen för EU-direktivet "Hållbar pesticidanvändning" har Frankrike satt upp mål om bl a 50% mindre pesticidanvändning 2018 och dessutom kommer 53 aktiva substanser tas bort 2013. Frankrike är i samma zon som Spanien, Italien och Grekland. Arvalis tankar är att Spanien kan tjäna på att få in en del nya produkter via ömsesidigt erkännande som kan gynna en del av de mindre grödorna som finns i Spanien. Franska lantbrukares förhoppning står till att Spanien och Italien i dagsläget godkänner fler preparat än Frankrike och att dessa då ska bli godkända även i Frankrike. Även om de ändå måste godkännas av AFSSA (Frankrikes KemI).

För att minska mängden nitrat och bekämpningsmedel i vattendragen finns det lagkrav på minst 5 m bevuxen skyddszon till alla markerade vattendrag. De får inga extra stöd för denna 5m skyddszon. Vid olika preparat kan dessutom finnas regler för ytterliggare avstånd man måste hålla på 100-25m. Genom val av munstycke kan skyddsavståndet för en produkt minskas från exv 50 till 25m. För att få lov att spruta får det max blåsa 3 m/s.

Vad gäller gödselregler så sker mycket av djurproduktionen i regionen Bretagne. Där har de problem med hur de ska sprida gödsel eftersom det finns mycket nitrat i vattnet, och de måste därför exportera gödseln. I Bretagne får det läggas mindre mängd total gödselkväve än i övriga Frankrike där gränsen är 170 kg N/ha. I övriga landet får gödsel läggas till höstsäd på hösten men inte i Bretagne.

Det finns även krav i Frankrike på att 60% av marken ska vara vinterbevuxen med antingen höstsäd, höstraps eller fånggröda, exv rättika eller vitsenap där vitsenap är vanligast eftersom den är billigast. Det utgår ingen extra ersättning för denna fånggröda och den får inte heller gödslas. Fr o m 2012 ska 100 % av marken vara bevuxen på vintern. Efter sent upptagna sockerbetor behövs det inte sås någon fånggröda, ofta sås det vete om det går. Mellan två majsgrödor behovs inte heller någon fånggröda så länge spillmajsen inte bekämpas förrän på våren.

Slutsatsen vi kunde dra av detta besök var att det är fler än de svenska bönderna som har hårda krav på sig vad gäller t ex gödsling och bekämpning.