Höstveteåret

Vi fortsätter plocka godbitarna ur Växtskyddscentralernas sammanställningar över det gångna växtskyddsåret, och turen har nu kommit till höstvete. Här hittar du hela sammanställningen, med mer ingående figurer och diagram.

Skåne, Blekinge och Halland

Efter en ovanligt mild höst och vinter då tillväxten var i full gång ända fram till mitten av januari kom sedan ett starkt väderomslag som gav en tre veckors lång köldperiod. Områden som saknade skyddande snötäcke och där snötäcket endast var några cm i främst kustnära områden på västra sidan av Skåne drabbades hårt av att höstvetet gick ut. Hela fält förstördes och i exempelvis sortförsöket i Ängelholm utvintrade flertalet sorter. En del fält fick köras upp och sås om, medan andra fält fick insådd av vårvete. Säsongen avslutades med ovanligt höga skördar med bra kvalitet.

Utvintrat sortförsök i Ängelholm

Det torra skånska vädret medförde ovanligt låga angreppsnivåer av svartpricksjuka, men i Halland blev angreppen något starkare pga. mer nederbörd.

I november förekom starka angrepp av gulrost i de flesta höstevetesorterna i de skånska sortförsöken. Virulenstestning visade att framförallt Kranich-rasen men även Tulsa-rasen var de mest utbredda raserna. Starka gulrostangrepp förekom redan i april i bl.a. sorterna Audi, Kranich och Tulsa. Det för gulrost gynnsamma vädret med relativt låga temperaturer under maj ledde till att angreppen ökade. I början av maj noterades större angrepp i praktiska fält och i slutet av maj fanns förekomst i flertalet sorter i sortförsöken och rostvakterna. Angreppen fortsatte att öka snabbt under juni och första delen av månaden kunde vintersporer ses i många sorter. Smittotrycket var stort och flera behandlingar krävdes. Rost i axen förekom i en del sorter. Slutangreppen blev mycket kraftiga, speciellt i sorterna Audi, Cumulus, Kranich, Nimbus och Tulsa. I andra sorter, exempelvis Ellvis, Mariboss, Julius och Cubus var angreppen obetydliga.

Gradering av höstvetesorter i Borgeby

 

Värmland och Västra Götaland

Under våren var det vanligt med små angrepp av svartpricksjuka (Septoria tritici) på de äldre bladen. Uppförökning dröjde dock till mitten av maj då svampen förekom i nästan samtliga fält som graderades. Många regndagar under april hade gynnat spridningen i bestånden. I början av juni bedömdes behovet av svampbekämpning som mycket stort. I mitten av månaden noterades också en betydande ökning av angreppen. De fyra sista veckorna innan axgången regnade det cirka 60 mm i genomsnitt i de regnmätare som var utplacerade i prognosfälten. Vid slutgraderingen den 10 juli var hela 81 % av de tre översta bladen angripna av bladfläckar. Angreppen bestod nästan uteslutande av svartpricksjuka (Septoria tritici). Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR) förekom i liten omfattning även om det lokalt fanns
fält där angreppen var kraftiga.

I början av juni upptäcktes angrepp av gulrost i ett fält med sorten Kranich. Grödan bekämpades
kort därefter. En vecka senare rapporterades fler fall med angrepp i samma sort. Samtidigt noterades säsongens första gulrostangrepp i ett av prognosfälten, med sorten Audi. Under slutet av juni förekom svampen i några fler prognosfält, i sorterna Olivin och Kranich. I sorten Ellvis förekom ett flertal fall med fysiologiska fläckar. Yttre delen av bladspetsen, oftast blad två gulnar och på håll kan grödan se ljusflammig ut.

 

Södermanland, Örebro och Östergötland

Stora delar av höstvetesådden blev försenad och det mesta såddes i månadsskiftet sept/okt. En ovanligt mild senhöst bidrog till att höstvetet hade ett normalt bestånd när vintern gjorde sitt inträdde en bit in i januari. Vissa sorter, främst Hereford, tunnades ut under vintern men överlag var övervintringen bra. Sommaren blev nederbördsrik och något kyligare än normalt, bekämpningsbehovet mot bladfläcksvampar ansågs vara stort. I slutet av maj påträffades etablerade angrepp av gulrost i delar av Östergötland. Angreppen av svartpricksjuka och gulrost blev starka på många håll. Skörden blev senare än normalt och utdragen på grund av riklig nederbörd. Skörden var mycket hög och med god kvalité, även det som skördades sent på grund av väderleken. Proteinhalten var låg i fält med mycket höga skördenivåer.

Som vanligt konstaterades övervintrande svartpricksjuka tidigt på våren. Under våren förekom också brunfläcksjuka och lokalt även vetets bladfläcksjuka. Trots måttligt synbar uppförökning av svartpricksjuka bedömdes bekämpningsbehovet som stort på grund av den rikliga nederbörden. Vid axgång, i mitten av juni, var i medeltal 11 % av blad 1-3 angripna. Därefter skedde en kraftig uppförökning och vid den sista graderingen den 16 juli var 75% av bladen angripna. Den genomsnittliga merskörden av en axgångsbehandling med Proline 0,4 l/ha i blandning med Comet Pro 0,3 l/ha blev 690 kg/ha.

Under senare delen av maj skedde en kraftig angreppsutveckling av gulrost i många fält, framför allt på Vikbolandet. Främst var det sorten Kranich som drabbades, men angrepp började också dyka upp i Akteur, Audi, Loyal och Olivin. Angreppsutvecklingen fortsatte och i mitten av juni förekom starka angrepp allmänt i Östergötland. Under senare delen av juni hade angreppet även spritt sig till Södermanlands och Örebro län. Lokalt blev angreppen starka även i dessa båda län. Flertalet sorter var drabbades. Där angreppen var starka blev skadorna stora. I ett sortförsök på Vikbolandet var skörden i obehandlade rutor endast en tredjedel jämfört med svampbehandlade rutor i den mycket känsliga sorten Cumulus.

 

Uppsala, Västmanland, Dalarna, Gävleborg 

Betingelserna under höstsådden var goda och hösten var mild vilket bidrog till frodiga bestånd under senhösten. Skadorna av utvintringssvampar var relativt små men isbränna förekom lokalt.Stråskjutningen kom igång under andra veckan i maj och axgången skedde i allmänhet vid midsommartid. Skörden kom igång senare än de senaste åren och blev utdragen på grund av regn.Skörderesultatet blev överlag bra och nästan 10 000 kg/ha skördades på ett par av försöksplatserna. Skillnader mellan svampbehandlat och obehandlat kunde noteras av många lantbrukare på deras egna gårdar. Kvalitén blev ganska bra och det mesta klarade kraven för kvarnvara. Proteinhalterna var dock lägre än förra året och i något fall uppmättes förhöjd halt av fusariumtoxinet DON.

Första fynden av gulrost gjordes utanför prognos- och varningsverksamheten i sorterna Cumulus, Tulsa och Kranich under första veckan i juni i stadie 45–47. Angreppen fanns troligen redan tidigare. Det noterades enstaka rostpustlar i ett Kranichfält i Gävletrakten redan i början av juni, men artbestämningen var då osäker. På den platsen fick intilliggande Kranichfält kraftiga angrepp vid midsommar med pustlar i strimmor på nästan 100 % av de översta bladen. Så vitt känt var detta första gången kraftiga angrepp av gulrost förekommit i Gästrikland. I mitten av juni kom rapporter om gulrost i även Audi, Loyal, Opus, Kosack och
Olivin.

Brunrost hittades under hösten 2011 i många fält i den södra delen av området. Vid tidig mjölkmognad noterades brunrost i nästan 40 % av graderingsrutorna och i många fall var hälften av de översta bladen angripna. I genomsnitt var 5 % av de tre översta bladen angripna av brunrost och det är den högsta noteringen på tio år. I många av graderingsrutorna förekom både gulrost och brunrost i slutet av säsongen, ibland på samma blad.

Under tidig stråskjutning förekom bladfläckar i 80 % av graderingsrutorna. Enstaka fält med vete som förfrukt och där det fanns halmrester i markytan hade angrepp av vetets bladfläcksjuka i slutet av maj. Generellt var det svartpricksjuka som dominerade. Vid midsommar började symptomen i fält öka drastiskt. Medelvärdet av andelen angripna blad i stadie 75-100 nådde 88 % vilket är högsta värdet hittills under ett år då svartpricksjuka dominerar. Vid toppnoteringen från 1998 var brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka vanligt förekommande. Fysiologiska fläckar” uppträdde i mitten av maj och särskilt i sorten Kranich.

Så var vädret 2011/2012

Varje år ger Jordbruksverket ut en sammanställning över växtskyddsåret, under veckan fram till jul plockar vi godbitarna från dessa och tittar tillbaka på säsongen 2011/2012 runtomkring i landet. Alla rapporterna finns på Jordbruksverkets hemsida, där det även finns intressanta diagram och tabeller för den som vill fördjupa sig ytterligare. Vi börjar med vädret!

Skåne

Hösten inleddes med normala temperaturer för att under perioden november till mitten av januari vara ovanligt varm med medeltemperaturer på ca tre grader över det normala. Det varma vädret medförde att höstgrödorna växte ända fram till den 23 januari då ett högtryck från Ryssland växte in. Detta gav bister kyla under ca tre veckor och som lägsta temperaturer uppmättes den 5 februari -17,1º C i Halmstad och -14,6º C i Lund.

Utvintrad höstvete efter februaris köldknäpp Foto: Nils Yngveson

Ett mindre snötäcke fanns förutom i kustnära trakter i västra Skåne. Temperaturen höjdes åter i slutet av februari, och mars månad blev ovanligt varm och torr, vilket medförde tidigt vårbruk. Våren fortsatte med normala temperaturer men var ganska nederbördsfattig, speciellt maj månad. Juni blev sval och ganska regnig. Juli var normal, men utan någon riktig högsommarvärme, dock med stora regnmängder i Halland. Augusti blev fin, vilket gav ett ovanligt bra skördeväder.

Värmland och Västra Götaland

I Värmland och Västra Götaland inleddes hösten med mycket nederbörd under augusti och september vilket försenade och försvårade för skörd och höstsådd. Arealen höstvete blev knappt hälften mot normalt. En del såddes långt in i oktober. Vintern var inledningsvis mycket varmare än normalt, men under sista veckan i januari blev det en köldperiod som varade fram till mitt av februari. Då fanns ett tunt men på många platser ändå sammanhängande snötäcke vilket gjorde att övervintringen av höstsådda grödor var god.

Skorpbildning Källa:Agria

Vårsådden kom igång under sista veckan i mars, men under april föll dock betydligt mer nederbörd än normalt varför vårbruket blev utdraget. Enstaka omsådder fick också göras på grund av skorpbildning. Under våren var grödornas tillväxt och utveckling god. Undantaget var en del vårsådda grödor på tyngre lerjordar som led av för mycket regn. Efter en varm period i maj blev det ett omslag under slutet av månaden till betydligt lägre temperatur och även mycket nederbörd under juni. Som en följd utvecklades grödorna långsammare. Juli bjöd dock på något bättre sommarväder. Skörden blev sen utdragen på flera håll p g a mycket nederbörd.

Södermanlands, Östergötlands och Örebros län

Även för de östra delarna av landet, Södermanlands, Östergötlands och Örebros län, blev sådden av höstsådda grödor i de flesta fall senare än normalt på grund av ostadig väderlek under augusti-september. Malmslätts väderstation utanför Linköping hade endast 12 regnfria dagar under perioden 5 augusti – 22 september. En ovanligt mild senhöst bidrog till att de höstsådda grödorna ändå hade ett normalt bestånd när väl vintern gjorde sitt inträde en bit in i januari. Snötäcket var kortvarigt och mestadels mindre än 5 cm.

En varm och torr period i slutet av mars gjorde att en del av vårsådden påbörjades tidigt. En regnperiod i mitten av april avbröt vårbruket, som avslutades vid normal tidpunkt. Sommaren blev nederbördsrik vilket gynnade de flesta grödor, även grödor på normalt lite torkkänsliga jordar utvecklade täta och frodiga bestånd. Skörden försvårades på sina håll p g a nederbörd.

Flytande potatisfält i Östergötland Källa: Scanpix

Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

I Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län inleddes hösten varmare än normalt, med en bl a värmebölja i slutet av september då temperaturen uppmättes till 25 grader vid hälsingekusten. Regnmängderna var större än normalt i hela området under september och det fortsatte så under oktober i Uppland och Västmanland. Temperaturerna fortsatte vara några grader högre än normalt fram till februari. I mitten av december kom det snö som framförallt i Uppsala och Västerås blev kortvarig, medan Falun hade snö från början av januari till mitten av mars. I de södra delarna av området kom snö igen i slutet av januari som låg kvar under större delen av februari.

Mars blev varm med flera plusgrader istället för minusgrader som normalt och det verkade bli en tidig vår men den blev snarare utdragen. Nederbördsmängden var mindre vilket kan ha bidragit till att den djupa tjälen var kvar länge. Temperaturen i april var bara något över marstemperaturen och det kom upp emot 30 mm mer regn än normalt i stora delar av området. Maj utmärkte sig genom stora regnmängder.

Otröskad havre i Hedemora Källa: DT.se

Juni var svalare än normalt och de södra länen samt Gästrikland fick flera gånger mer nederbörd än det normala. Lokalt uppmättes 180 mm i Stockholms och Västmanlands län under juni. Även under juli fortsatte regnmängderna vara långt över det normala i Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Augusti blev ännu en ostadig sommarmånad med både stora och små skurar och färre antal solskenstimmar än normalt. Mer än två dagars uppehåll i rad var ovanligt och så fortsatte det även in i september, vilket försvårade skörden.

Berberis ökar svartrostangrepp

Svartrost, orsakad av svampen Puccinia graminis, är en allvarlig sjukdom i stråsädesgrödor i stora delar av världen. Patogenen P. graminis har två värdväxter, en gräsvärd på vilken den orsakar svartrost samt en mellanvärd, berberis.
 

Svartrost i havre

Sedan berberislagen försvann 1994 har problemen med svartrost i havre ökat i Sverige, och även om svartrost idag inte är ett problem i vete så finns förutsättningar för allvarliga utbrott. Senaste stora utbrottet i vete var på 1951 då en tredjedel av landets skörd förstördes pga svartrost.  I början av 2000-talet upptäcktes i Östafrika en ny, aggressiv ras av svartrost i vete som sedan dess spridit sig till Iran där Berberis odlas. Med anledning av svartrostens återkomst har Anna Berlin tittat närmare på svampen i en doktorsavhandling vid SLU.

P graminis på berberisbuske

I avhandlingen konstateras bl a att den ökade förekomsten av berberis bidragit till att svartrost i havre ökat, och berberisökningen skulle kunna innebära en risk för svenskt lantbruk om den aggressiva arten når Sverige.

Skålrost av patogenen P graminis på berberisblad

Svartrost går att bekämpa kemiskt, men eftersom att sjukdomsförloppet får väldigt fort så är det väldigt viktigt att upptäcka svampen i tid. I avhandlingen konstateras även att ur ett lite längre perspektiv är det också verksamt att ta bort Berberisbusken, då färre buskar skulle ge mindre svartrost. Läs mer om svartrost i Anna Berlins avhandling som du hittar här.

Monitor gav bäst effekt mot sandlosta

I ett försök i Skurup undersöktes under den gångna säsongen vilka preparat som hade bäst effekt på sandlosta.  I försöket utfördes kemisk behandling vid två tidpunkter - den 30 april samt den 8 maj. Best effekt och en skördeökning på 1850 kg hade en upprepad behandling med 12,5 g Monitor + 0,5 l vätmedel enligt tabellen nedan.

Källa: Växtskyddscentralen Alnarp

Sandlosta är höstgroende och finns ofta längs fältkanterna, men om man inte ser upp så drar man lätt in sandlostan längre in i fältet där den kan ge upphov till stora skördesänkningar. Lär er mer om sandlostan och luddlostan i filmen nedan!

EIMA international i Bologna

För att få lite inspiration till Borgeby Fältdagar och för lite förkovran brukar ett par rådgivare ge sig iväg på mässor i andra länder. För några veckor sedan var Stina Andersson och Carl-Johan Nilsson i Bologna i Italien för att titta på EIMA som är en maskinmässa för lantbrukare och yrkesmässiga trädgårdsodlare på friland. Mässan besöktes av totalt 196 000 personer som spreds över ca 14 ha mässhallar. Här kommer lite bilder från utställningen!

 

Tröska för lite mer kuperade områden

Bergströskning

Tomatskördare

MaterMacc majssåmaskin med 18 rader

Precisionssprutning av vin

Besökarna fick många fräsar för inträdeskostnaden

Demoyta

Tractor of the Year 2013 - Deutz-Fahr Agrotron 7250

Droppbevattningsredskap var en het utställningstrend för året

 

Läge för eget utsäde?

I många delar av landet har betydligt mindre areal än planerat blivit höstsått, vilket ger en ökad efterfrågan på vårutsäde. Förvisso blev mer vårsått i år än planerat pga en likaledes blöt höst 2010, vilket kanske ger något bättre läge än annars, men det finns ändå en stor risk för att vårutsädet säljer slut. Köpt utsäde borgar för god kvalitet, men med höga priser på vårutsädet kan det kanske vara intressant och lönsamt att ta eget utsäde.

När skördevädret varit bra är behovet av betning ofta mindre än under regniga skördeförhållanden, vilket gör det ännu lönsammare att ta eget utsäde. Om du tar eget utsäde ska alltid licensavgiften betalas till sorträttsinnehavaren (växtförädlaravgift). Hur stor avgiften är beror på sort och kan hittas på www.svuf.se.

I en kalkyl som HIR Malmöhus gjort konstateras som högst en vinst vid Quench utan betningsbehov på 180 kr/dt respektive 130 kr/dt vid betningsbehov. För vårvete är motsvarande siffror 160 kr/dt respektive 110 kr/dt. Det finns både fasta och mobila anläggningar att anlita. Viktigt när man tar eget utsäde är så klart att analysera grobarhet, tusenkornvikt och inte minst sundhet för att sedan vid behov kunna välja rätt betningsmedel. 

Efterverkan av bekämpningsmedel

En viktig parameter vid godkännande av preparat och vid beslut om tillhörande odlingsföreskrifter är växtskyddsmedlets persistens i jorden, dvs hur lång tid det tar innan medlet bryts ner. Nedbrytningen är dock komplicerad och beror av en rad samverkande faktorer, t ex preparatets egenskaper, temperatur, jordart och fuktighet vilket ibland kan leda till oväntade problem för den efterföljande grödan, framförallt vid reducerad bearbetning och direktsådd.

Här är ett exempel på hur det kan se ut när en bekämpning i föregående gröda gett efterverkan och skador i årets gröda. Höstrapsen har fått en misslyckad etablering i de områden där det blivit en dubbelsprutat, och man kan tydligt se de kilar som uppstått efterhand som rampen tömts.

Missa inte Stormötet!

Tidigare har vi haft mötet i februari, men nu provar vi ett nytt koncept. Den 12 december träffas vi på Bjärsjölagårds slott för en heldag fylld med ny kunskap. Stormötet erbjuder dig som lantbrukare aktuella och intressanta ämnen. Håll koll på HIR Malmöhus hemsida efter ny information om programpunkter och anmälan.

För första gången sedan starten kommer det att finnas två olika parallellprogram att välja mellan på eftermiddagen: ett program för dig som har störst intresse i den öppna växtodlingen och ett för grovfoderproducenter. Nytt för i år är också att du kan välja att delta hela dagen, endast på förmiddagen eller endast på eftermiddagen. Naturligtvis finns det möjlighet att äta en god lunch tillsammans med övriga deltagare oberoende av vilket alternativ du väljer.

Förmiddagens program startar med ett pass som handlar om den ständigt aktuella frågan hur man får lönsamhet i sitt lantbruksföretag. Vad krävs av organisationen och ledningen i de ständigt större lantbruksföretagen? Nästa föredragshållare lyfter frågan om hur du kan öka din konkurrenskraft och blir en effektivare lantbrukare. Begreppet ”Lean inom Lantbruk” kommer också att diskuteras. Därefter startar ett teknikpass som främst handlar om GPS-teknik. Hur noggrann behöver tekniken vara för olika ändamål? Firmor som säljer olika GPS-utrustningar presenterar sina produkter och finnas även tillgängliga under lunchen.

Efter lunch tar programmet för Öppen växtodling upp olika tillämpningar av GPS-tekniken som strip-tillage och precisionskalkning. Även problem med ogräs och risk för resistens mot ogräsbekämpningsmedel kommer att belysas. Det andra parallellprogrammet, som har inriktning Grovfoderproduktion, innehåller dels ett pass om vallodling med huvudfrågor om proteinmängd och kvalitet. Detta kommer att belysas med diskussioner om vallblandningar och odlingsteknik. Nyare försöksresultat kommer att presenteras. Efter detta handlar programmet om majsodling, med fokus på olika sjukdomar som följer med ökad odling.
Mer detaljerat program kommer inom kort.

Hjälpämne stärker potatisen mot bladmögelangrepp

Forskning vid SLU har visat att man kan minska dosen vid bladmögelbekämpning om man tillsätter ett enkelt och ogiftigt ämne vars enda effekt är att det stärker potatisens egen motståndskraft.

I försöken minskades dosen med 25% och istället adderades beta-aminosmörsyra. Trots minskningen blev  alltså skyddseffekten lika bra som med full dos. Att bara minska dosen bekämpningsmedel med 25% ledde däremot som väntat till att angreppen blev värre. Man såg också skillnader i hur mycket försvaret stärktes beroende på sort. 

Även försök med kaliumfosfit har visat positiva effekter, men då dessa försök ännu inte är avslutade kan inga slutsatser dras.

Angrepp av bladmögel. Bildkälla: SLU

Håll koll på gässen

Gässen orsakar stora problem på flera håll i landet, och det är för många lantbrukare ett idogt jobb att hålla dem borta från grödorna. Förebyggande åtgärder kan ske genom jakt, skyddsjakt och olika skrämningsaktiviteter. Ansökan om tillstånd för skyddsjakt finns hos Länsstyrelsen, t ex här på Länsstyrelsen i Skåne läns hemsida.

Nedan finns bilder på olika sorters gäss, vilket är viktigt att hålla koll på då tiderna för jakt och skyddsjakt varierar mellan dem. Bilderna kommer från www.fageln.se. Alla jakttider för att förebygga skador kan ni hitta här.

  

Vitkindad gås

Kanadagås

Grågås

  

Sädgås

  

Mårten Gås, som dock sannolikt kan känna lugnet om han överlevt den gångna helgen.

Solenergi för framtiden

Solen har en enorm potential att bidra till vår framtida energiförsörjning. 10 minuters solinstrålning
mot jorden motsvarar hela den globala energianvändningen under 1 år!

Även i Sverige är solenergitillgången mycket stor. Teoretiskt skulle det räcka att täcka 1% av Sveriges
area med solpaneler med 30% verkningsgrad för att klara hela Sveriges energibehov.
De vanligaste teknikerna för att tillvara ta solenergin är att utnyttja solfångare för värmeproduktion
och solceller för elproduktion.

Traditionellt utnyttjas takytor för montering av solceller och solfångare men även markförlagda
anläggningar förekommer. Det har funnits perioder i Sverige när en enkel luftburen solvärmeteknik använts för hö- och spannmålstorkning. Genom att använda solvärme kan stora mängder bränsle sparas in.
På så vis gör man stora förtjänster både för miljön, klimatet och ekonomin.

Solfångare kan i Sverige försörja ca 30% av hushållets årliga värme- och varm-vattenbehov. Tekniken lämpar sig också för fastigheter och verksamheter med ett stort behov av varmvatten under sommarhalvåret, t ex campinganläggningar och idrottsplatser. I Tyskland är det vanligt att lantbrukare använder sina takytor för solelsproduktion med bra förtjänstmöjlighet.

Det finns ett statligt investeringsstöd på 45%, men konkurrensen om bidraget är hård. Som ett
alternativ kan villaägare söka ROT-avdrag. Allt fler energi- och elhandelsbolag i Sverige börjar
köpa el från solcellsanläggningar och en del av dem ger en högre ersättning för solel än
normalt spotpris.

En statlig utredning av möjligheten till nettodebitering i Sverige pågår. Detta skulle innebära att överskottsproducerad el från solcellerna dras av på elräkningen i slutet av månaden.

Texten kommer från sommarens utställning på Energitorget på Borgeby Fältdagar, postern i sin helhet kan du se här!

Lagra betorna rätt!

Enligt gammal tradition bör betorna vara uppe lagom till Mårten Gås, dvs 10 november. För att inte tappa socker under lagringen är det viktigt att jobba med lagret. Försök har visat att den förlorade sockerhalten per dygn är 0,15–0,20 %, beroende av betans kvalitet, sort samt temperatur i lagret.

Långvariga försök visar att höga sockerförluster sker vid en mild och blöt höst och vinter. Försök i England har påvisat att långtidslager som haft temperaturer över +10 grader har haft större problem med patogener samt tillväxt av groddar i betorna vilket har lett till att sockerhalten sjunkit.

Även kyla är dock problematiskt. Utsätts betan för köldgrader sprängs cellväggar i betan vilket öppnar upp för nedbrytande mikroorganismer och leder till att sockerhalten börjar sjunka. Försök har visat att sockerbetor som lagrats mellan ±0 till -2 grader bildar ett antifrostskydd inne i cellerna, som gör att betan inte fryser. Skulle däremot temperaturen sjunka under -2 grader kommer betan att frysa sönder och bli obrukbar.

Halmning av stuka för skydd mot frost (Källa: sockerbetor.nu)

Viktigt för lagringen är också att upptagningen varit skonsam för att undvika skador på betorna. Dessa skador som betan kan få under upptagningen kan vara en inkörsport för mikroorganismer som sedan kan påverka betans lagring negativt. Även sjuka betor är en stor risk vid lagring eftersom mikroorganismerna kommer öka sockerförlusterna och även riskera att förstöra friska betor. Läs mer om lagringstips på sockerbetor.nu

Skadad beta som blir en inkörsport för angrepp under lagringen. (Källa: sockerbetor.nu)

Vad kostar regler och krav?

Idag publicerade Jordbruksverket en rapport för hur mycket tid lantbrukare tvingas lägga på att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till myndighet eller tredje part. Det gäller alltså krav och regler från både myndighet och bransch.

Enligt rapporten är det kycklingproducenten som lägger mest tid på administration kring kraven, totalt 149 timmar om året vilket motsvarar 7% av ett årsarbete. Därefter kommer uppfödning av slaktsvin med 139 timmar, medan spannmålsgården har lägst administrativ kostnad på ca 40 timmar om året.


Kortversionen av rapporten finns här.

Ökad risk för klumprot

God lönsamhet i rapsen har lett till ökad odling, vilket ofta medför att oljeväxter återkommer med kortare avstånd mellan oljeväxtgrödorna. Detta ökar risken för växtföljdssjukdomar som klumprotsjuka.

Generellt gynnas klumprotsjukan av lågt pH och hög markfuktighet. Hög markfuktighet ger en ökad infektionsbenägenhet eftersom det ökar vilsporernas möjlighet att gro samt förbättrar sporernas rörlighet i marken. De lägsta angreppsnivåerna förekommer därför oftast på lerfria jordar, mycket på grund av att de är porösa och därmed inte förblir fuktiga under längre perioder.

Här är några bilder på klumprotsjuka i ett Compassfält. Lantbrukaren har odlat höstraps vart 3:e eller 4:e år på fältet, med pH kring 7 och ca 20% lerhalt. Odlar man oljeväxter intensivt kan det vara bra att ta markprover för att ta reda på om fältet är angripet eller ej, och vid behov odla en resistent sort. Klumprot är dock en seglivad svamp, där sporerna ligger kvar i marken under upp till 20 år varför en bra växtföljd med god ogräshantering (lomme, åkersenap och penningört håller sjukdomen vid liv) är bästa sättet att hålla undan klumprotsjuka.

 

Sortval i kampen mot renkavle

Milda vintrar, en allt mer ensidig höstveteodling och mer maskinsamverkan gör att renkavlen breder ut sig i södra Sverige. Redan ett fåtal plantor påverkar kärnskörden och 100 plantor per m2 beräknas ge ett skördebortfall på ett ton eller mer. Dessutom ökar problemen drastiskt p g a en rik fröskörd. Detta tillsammans med färre antal tillgängliga preparat och förekomst av resistens gör att det blir allt viktigare att hitta odlingsåtgärder som kan minska problemen. 

Renkavle i olika mognadsstadier. Bildkälla: Bertholdsson

SLU har undersökt hur det påverkar att välja sort utifrån alleopati, vilket innebär sortens förmåga att hämma ogräsets tillväxt och groning genom att utsöndra ämnen via roten eller bladen. Störst alleopatisk förmåga visade sig Dinaro, Nimbus, Inspiration och Akratos ha, både på resistent renkavle och på herbicidkänslig renkavle. Vissa sorter i försöket hade ganska hög alleopatisk aktivitet mot icke resistent renkavle, men betydligt lägre aktivitet mot den resistenta, medan andra hade högre aktivitet mot den resistenta. I vilken utsträckning detta påverkar i fält är dock inte undersökt, men sannolikt kan sortval i kombination med en bra växtföljd, mekanisk bekämpning och herbicidbehandling där så är möjligt vara bra verktyg i kampen mot renkavle.

Läs hela rapporten här.

Vit bladfläcksjuka i höstraps

Torröta eller phoma är en svampsjukdom man bör se upp med under hösten, och de senaste veckornas regniga och milda väderlek har medfört att diffusa fläckar nu finns på många höstrapsplantors blad. Flera odlare i Skåne har därför under den senaste tiden frågat sig om de har Phoma-angrepp i fälten. Dock har det visat sig att det oftast rör sig om vit bladfläcksjuka som tidigare inte varit så vanlig i Sverige. 

Vit bladfläcksjuka uppträder enbart under senhösten och tidig vår.  Svampen känns igen på att fläckarna är svagt skålformiga, och att det inte finns pyknidier på fläckarnas yta. Angreppen på bladen börjar som gulbruna till gråaktiga fläckar som senare blir alltmer vita med brun kant. Vit bladfläcksjuka angriper senare även stjälk och skidor, men leder inte till att plantorna välter omkull. Svampen är inte känd som någon större skadegörare och skall därför lämnas utan åtgärd.

Phoma och vit bladfläcksjuka är alltså lätt att förväxla i fält, men den stora skillnaden är Phomasvampen bildar svarta prickar s.k. pyknidier inuti de vita fläckarna. Utvecklingen av svampen går mycket fort när man väl kan se den och Phoma är därför viktig att behandla när bekämpningströskeln är uppnådd.

Phoma med de karaktäristiska svarta pyknidierna

Vit bladfläcksjuka utan pyknidier

Slutspurt på stallgödselfronten

I morgon är sista dag för spridning av stallgödsel i Skåne, Blekinge och Halland som ju klassas som känsliga områden. På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa om reglerna som gäller:

1 augusti–31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda. 

1 oktober–31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst en meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. Gödseln ska blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt inom fyra timmar.

1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel.

I vissa delar av Sverige har mängden nederbörd försvårat för stallgödselspridningen, vilket medför att det kan bli problem med lagringskapaciteten under vintern. Då finns möjlighet att söka dispens från spridningsrestriktionerna hos kommunen. 

Man anger dock att variationer i väder och nederbördsmängder under året och mellan år är något som lantbrukare måste räkna med i planeringen av sin verksamhet. Huvudregeln är därför att lagringskapaciteten ska vara så stor att normala variationer i nederbörd och temperaturer inte innebär överfulla gödselbehållare för att spridning inte kunnat ske enligt ursprunglig planering.  

Jordbruksverket poängterar även att dispenserna inte är generella utan ges från fall till fall vilket innebär att villkor och möjligheter till dispens kan variera mellan lantbruksföretag i kommunen. Läs mer om dispenser här.

Bli energieffektiv!

Med Greppa Näringen är det nu möjligt för alla att göra en energikartläggning på gården, då man går igenom vad som förbrukar energi och vad som kan åtgärdas för att minska kostnaderna för energin. Här är några exempel på vad som konsumerar mest energi vid produktion av mjölk, ägg och slaktsvin.

För de större gårdarna finns det en del saker som man kan hålla ett extra öga på, som ofta kan vara förbruka en hel del energi:
• Mjölk – kyltank, robot, belysning, fodervagnar, ventilation
(inklusive eventuella sommarfläktar)
• Smågris – värmelampor, ventilation
• Slaktsvin – ventilation, utfodringssystem
• Slaktkyckling – ventilation, belysning
• Växtodling – spannmålstork, bevattning, verkstad

Energiåtgång vid äggproduktion

Energiåtgång på mjölkgård

Energiåtgång vid slaktsvinsproduktion

Man kan säga att det finns tre nivåer när det gäller energieffektivisering. Nivå 1 handlar om att ändra rutiner, nästa om att byta ut och nivår tre om att göra större förändringar som kanske kräver investeringar. Det finns alltså alltid något att göra på gården för att använda energin mer effektivt, ofta utan stora och initialt kostsamma investeringar.

Nivå 1 – Ändra rutiner!

• Släcka lampor
• Köra sparsammare
• Planera transporterna
• Trimma och styra spannmålstorken
• Trimma och underhålla ventilationen

Nivå 2 – Byt upp dig!

• Byta till bränslesnålare traktor

• Återvinna värme från mjölken till diskvatten m.m.

• Varvtalsstyra vakuumpumparna

• Byta till energisnålare lampor
• Ersätta traktordrift med eldrift (ex. utfodring, utgödsling)

Nivå 3 – Investera bort energitjuvarna!

• Självdragsventilation istället för fläktventilation

• Ändra strategi för jordbearbetning

• Ändra transportsystem från traktor till lastbil

Svampförsök i majs

Vår rådgivare Olof Pålsson besökte tidigare i höstas en majsdag i södra Jylland, där man bland annat tittade på svampförsök.

I försöken vad det övervägande angrepp av ögonfläck som angrep majsen tidigt i juni när majsen var ca 30 cm hög, och som sen gynnats av onormalt kall och fuktig väderlek under sommaren 2012. Eftersom svampen har 8-10 dagars generationstid har den en snabb utveckling i fältet. Spridning sker genom vind och regn och uppträder i sk ”patcher” eller öar i fälten. Den andra svampen, bladfläck, är inget stort problem. Den kommer ofta sent under säsong (början av okt) och får ses som en sekundär parasit i avmognaden. 

Kolven tillsammans med två blad över och under denna, dvs blad 8-10, betyder mest för skörden i majs (80 %). Närheten till kolven är troliga orsaken till att just dessa blad är så viktiga. Majs utvecklar totalt 10-13 blad. Skördeökningen i behandlade ledet består i större spindel, tkv och mer matad kolv. 

Behandlat och obehandlat led

På grund av tidiga angrepp såg de tidiga behandlingarna ut att vara friskast. Det fanns inga visuella olikheter mellan plöjd och reducerade led. Om analyser på fusarium skiljer vid skörd återstår dock att se.

Under träffen diskuterades om den sk ”greening effekten” av behandling riskerar att ge senare skörd eller ej. Detta är ju inte önskvärt i kärnmajs eftersom den redan ligger i sitt nordligaste odlingsområde. BASF menade dock att kärnorna inte mognar senare trots grönare/friskare plantor och att kolvens mognad inte påverkas av grön planta. Försök från 2011 visade på större torrsubstans i behandlade plantor än obehandlade, vilket tyder på att avmognaden inte påverkats negativt.

Tidpunkten för behandling betyder mer än dosen. Rekommendation i Danmark är att köra vid 10 blad om det är angrepp, för att skydda de viktigaste bladen runt kolven, dvs när majsen är ca 100 cm hög. Om det inte finns några angrepp kan man avvakta 7-10 dagar. 

Behandlat led

Obehandlat led