onsdag 18 april 2012

Analyseresultat från höstraps

Vi utlovade resultat från det gulnande höstrapsfältet i tidigare blogginlägg och nu har de kommit från LMI som utfört analyserna. Plantsaftanalyserna är tagna från en frisk resp sjuk planta ur nedanstående fält.





Plantsaftanalys "ej frisk" planta
Plantsaftanalys frisk planta
Resultaten blev dock inte så tydliga som man kunde hoppats på. I den friska plantan syns bl a en brist på mangan och bor, men analyserna från den ej friska plantan ger tyvärr inga entydiga svar på vad som är anledningen till problemen, men antagligen har frosten spelat en avgörande roll för plantans tillstånd eftersom det främst var i svackor och andra lågt liggande partier av fältet som problemen syntes tydligast.


tisdag 17 april 2012

Bilder på gråmögel!

Det är många frågor från lantbrukare kring hur gråmögel ser ut i fält, här är några bilder som vår rådgivare Marcus Pedersen tagit under gårdagen.


Plantan har kollapsat helt pga svampangrepp
  
Plantan i mitten har kollapsat av gråmögelangrepp,
och plantorna runtomkring har också börjat hänga.


Plantans knoppar börjar hänga ner mot marken pga begynnande angrepp.

Rötan har börjat i ena sidan av stjälken, och sprider sig sedan genom stjälken
och blockerar transporten av vatten och näringsämnen i plantan
samt leder till att stjälken lätt bryts av.



måndag 16 april 2012

Gråmögel i höstraps

Nu varnas odlare i områden med övervintringsproblem för gråmögel i höstraps. Gråmögel (Botrytis cinerea) är en nektrotrof svamp som angriper skadade eller döda växtdelar, och man ser sällan kraftiga angrepp i skånska höstrapsfält. Svampen har många värdväxter och kan även orsaka stora problem i bl a jordgubbs- och grönsaksodling. De kalla frostnätter utan skyddande snötäcke som vi skrivit om tidigare i bloggen i samband med utvintring av höstvete, har lett till att även höstrapsen blivit försvagad på sina håll vilket alltså kan vara en grogrund för bl a gråmögel.

I fältet kan angripna plantor upptäckas genom att de står snett, har säckat ihop som om de börjat vissna, eller hänger som ett U med huvudknoppen hängande mot marken. Drar man upp angripna plantor går dessa ofta av strax ovanför markytan där en blöt röta är synlig vilken förstört stjälken rakt igenom. Runt brottstället finns ett grått mögel vilket gett upphov till namnet.

Det finns inget sätt sätt att stoppa angreppet, utan upptäcker man gråmögel i sina höstrapsfält kan man bara behandla för att skydda omkringliggande, ännu ej angripna grödor.

Källa: Växtskyddscentralen Alnarp

Källa: Växtskyddscentralen Alnarp


fredag 13 april 2012

Gulnande höstrapsfält

På flera håll i Skåne kan vi nu se att höstrapsen börjat gulna, här är bilder från Söderslätt och Österlen. Den bakomliggande orsaken är ännu inte känd, vi har skickat in plantor för analys .





En teori är att det är just nu är manganbrist i många marker - efter ett par kalla perioder utan större nederbördsmängd är många fält väldigt luckra vilket kan ha resulterat i sämre upptag av mangan. Detta kan ha gjort plantorna mer känslig för kyla än normalt, och plantornas symptom skulle då vara en kombination av bristsymptom och köldskador.



Vid manganbrist kan man ofta se att hjulspåren är gröna medan plantorna utanför hjulspåren är ljusare och lite gulaktiga i färgen. Detta beror på att manganjonen vid kontakt med syre kan oxideras till manganoxid som växten inte kan ta upp. Eftersom hjulspåren är mer packade minskar alltså andelen syre i marken, och större andel av manganen är således tillgänglig för växten att ta upp i form av katjonen Mn2+.








En annan teori är att höga klorhalter i grödan blockerat upptaget av andra näringsämnen och därmed skapat diverse brister. Höstveteförsök har visat att klorhalten i grödan är högre under perioder med lite nederbörd, vilket tyder på att växtupptaget av klor inte begränsas av vattentillgången till skillnad mot många andra makro- och mikronäringsämnen. Plantor är som sagt inskickade för analys och då får vi förhoppningsvis lite mer klarhet i vad symptomen beror på.




måndag 2 april 2012

Ta upp kampen mot åkerven!

Åkerven är ett av de mest problematiska gräsogräsen i Sverige. Åkerven är i huvudsak höstgroende ogräs och förekommer främst i höstsådda grödor. Ogräset ligger efter höstvetegrödan vad gäller utveckling fram till stråskjutning, men utvecklas sedan mycket snabbt och drösar innan huvudgrödan skördas. Eftersom en planta kan ge upphov till tusentals frön som lätt sprider sig i vinden så uppförökas ogräset mycket lätt om det inte bekämpas i tid. 


Om man väljer kemisk bekämpning är bekämpning på hösten oftast att föredra om man har stora problem med åkerven, då risken annars är att man inte hinner ut i tid med bekämpningen på våren.




Här har man ogräsharvat en gång på våren mot snärjmåra, åkerven och våtarv. Höstvete tål tuffa tag på våren och reser sig snabbt nu när tillväxten drar igång, och så länge det är ett bra bestånd så kan visst plantbortfall tolereras.


Ogräsharvningen har dragit loss en hel del ven, men för att få riktigt bra effekt krävs det ytterligare en körning från motsatt riktning.