Vit bladfläcksjuka i höstraps

Torröta eller phoma är en svampsjukdom man bör se upp med under hösten, och de senaste veckornas regniga och milda väderlek har medfört att diffusa fläckar nu finns på många höstrapsplantors blad. Flera odlare i Skåne har därför under den senaste tiden frågat sig om de har Phoma-angrepp i fälten. Dock har det visat sig att det oftast rör sig om vit bladfläcksjuka som tidigare inte varit så vanlig i Sverige. 

Vit bladfläcksjuka uppträder enbart under senhösten och tidig vår.  Svampen känns igen på att fläckarna är svagt skålformiga, och att det inte finns pyknidier på fläckarnas yta. Angreppen på bladen börjar som gulbruna till gråaktiga fläckar som senare blir alltmer vita med brun kant. Vit bladfläcksjuka angriper senare även stjälk och skidor, men leder inte till att plantorna välter omkull. Svampen är inte känd som någon större skadegörare och skall därför lämnas utan åtgärd.

Phoma och vit bladfläcksjuka är alltså lätt att förväxla i fält, men den stora skillnaden är Phomasvampen bildar svarta prickar s.k. pyknidier inuti de vita fläckarna. Utvecklingen av svampen går mycket fort när man väl kan se den och Phoma är därför viktig att behandla när bekämpningströskeln är uppnådd.

Phoma med de karaktäristiska svarta pyknidierna

Vit bladfläcksjuka utan pyknidier

Slutspurt på stallgödselfronten

I morgon är sista dag för spridning av stallgödsel i Skåne, Blekinge och Halland som ju klassas som känsliga områden. På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa om reglerna som gäller:

1 augusti–31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda. 

1 oktober–31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst en meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. Gödseln ska blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt inom fyra timmar.

1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel.

I vissa delar av Sverige har mängden nederbörd försvårat för stallgödselspridningen, vilket medför att det kan bli problem med lagringskapaciteten under vintern. Då finns möjlighet att söka dispens från spridningsrestriktionerna hos kommunen. 

Man anger dock att variationer i väder och nederbördsmängder under året och mellan år är något som lantbrukare måste räkna med i planeringen av sin verksamhet. Huvudregeln är därför att lagringskapaciteten ska vara så stor att normala variationer i nederbörd och temperaturer inte innebär överfulla gödselbehållare för att spridning inte kunnat ske enligt ursprunglig planering.  

Jordbruksverket poängterar även att dispenserna inte är generella utan ges från fall till fall vilket innebär att villkor och möjligheter till dispens kan variera mellan lantbruksföretag i kommunen. Läs mer om dispenser här.

Bli energieffektiv!

Med Greppa Näringen är det nu möjligt för alla att göra en energikartläggning på gården, då man går igenom vad som förbrukar energi och vad som kan åtgärdas för att minska kostnaderna för energin. Här är några exempel på vad som konsumerar mest energi vid produktion av mjölk, ägg och slaktsvin.

För de större gårdarna finns det en del saker som man kan hålla ett extra öga på, som ofta kan vara förbruka en hel del energi:
• Mjölk – kyltank, robot, belysning, fodervagnar, ventilation
(inklusive eventuella sommarfläktar)
• Smågris – värmelampor, ventilation
• Slaktsvin – ventilation, utfodringssystem
• Slaktkyckling – ventilation, belysning
• Växtodling – spannmålstork, bevattning, verkstad

Energiåtgång vid äggproduktion

Energiåtgång på mjölkgård

Energiåtgång vid slaktsvinsproduktion

Man kan säga att det finns tre nivåer när det gäller energieffektivisering. Nivå 1 handlar om att ändra rutiner, nästa om att byta ut och nivår tre om att göra större förändringar som kanske kräver investeringar. Det finns alltså alltid något att göra på gården för att använda energin mer effektivt, ofta utan stora och initialt kostsamma investeringar.

Nivå 1 – Ändra rutiner!

• Släcka lampor
• Köra sparsammare
• Planera transporterna
• Trimma och styra spannmålstorken
• Trimma och underhålla ventilationen

Nivå 2 – Byt upp dig!

• Byta till bränslesnålare traktor

• Återvinna värme från mjölken till diskvatten m.m.

• Varvtalsstyra vakuumpumparna

• Byta till energisnålare lampor
• Ersätta traktordrift med eldrift (ex. utfodring, utgödsling)

Nivå 3 – Investera bort energitjuvarna!

• Självdragsventilation istället för fläktventilation

• Ändra strategi för jordbearbetning

• Ändra transportsystem från traktor till lastbil

Svampförsök i majs

Vår rådgivare Olof Pålsson besökte tidigare i höstas en majsdag i södra Jylland, där man bland annat tittade på svampförsök.

I försöken vad det övervägande angrepp av ögonfläck som angrep majsen tidigt i juni när majsen var ca 30 cm hög, och som sen gynnats av onormalt kall och fuktig väderlek under sommaren 2012. Eftersom svampen har 8-10 dagars generationstid har den en snabb utveckling i fältet. Spridning sker genom vind och regn och uppträder i sk ”patcher” eller öar i fälten. Den andra svampen, bladfläck, är inget stort problem. Den kommer ofta sent under säsong (början av okt) och får ses som en sekundär parasit i avmognaden. 

Kolven tillsammans med två blad över och under denna, dvs blad 8-10, betyder mest för skörden i majs (80 %). Närheten till kolven är troliga orsaken till att just dessa blad är så viktiga. Majs utvecklar totalt 10-13 blad. Skördeökningen i behandlade ledet består i större spindel, tkv och mer matad kolv. 

Behandlat och obehandlat led

På grund av tidiga angrepp såg de tidiga behandlingarna ut att vara friskast. Det fanns inga visuella olikheter mellan plöjd och reducerade led. Om analyser på fusarium skiljer vid skörd återstår dock att se.

Under träffen diskuterades om den sk ”greening effekten” av behandling riskerar att ge senare skörd eller ej. Detta är ju inte önskvärt i kärnmajs eftersom den redan ligger i sitt nordligaste odlingsområde. BASF menade dock att kärnorna inte mognar senare trots grönare/friskare plantor och att kolvens mognad inte påverkas av grön planta. Försök från 2011 visade på större torrsubstans i behandlade plantor än obehandlade, vilket tyder på att avmognaden inte påverkats negativt.

Tidpunkten för behandling betyder mer än dosen. Rekommendation i Danmark är att köra vid 10 blad om det är angrepp, för att skydda de viktigaste bladen runt kolven, dvs när majsen är ca 100 cm hög. Om det inte finns några angrepp kan man avvakta 7-10 dagar. 

Behandlat led

Obehandlat led

Gissa skörden del 2!

 I våras var vi ute på växtodlingsrunda och tittade på olika intressanta fenomen i fält, bl a ett Skalmejefält som drabbats av utvintring. I  fältet blev det vadslagning om slutlig avkastning, där gissningarna spände mellan allt från 5-6,5 ton. Den slutliga skörden uppskattades till ca 5-5,5 ton.

Enligt Scandinavian Seed är sorten ett huvudskottsvete som bygger sin skörd på många kärnor per ax, där höstbestockade sidoskott ger högre skörd än de som bestockas på våren. Detta kan förklara varför sorten inte lyckats kompensera upp med fler ax under våren och därmed inte kunnat få fram någon ordentlig skörd efter att plantorna utvintrat.

Tillväxtreglerad höstraps

Under nästa års upplaga av Borgeby Fältdagar kan man se ett demoförsök med övervintring av höstraps. Detta illustreras på olika sätt, bl a med olika såtidpunkter och liten utsädesmängd kontra stor utsädesmängd - står plantorna tätt kommer de sträcka på sig mer och tillväxtpunkten blir högre och mer känslig för kyla. Dessutom kommer en del av parcellerna även behandlas med tillväxtreglerare, som ju är en vanlig åtgärd för att minska risken för utvintring i många andra av våra grannländer.

Här är en bild från förra veckan där man kan se skillnad i tillväxt mellan behandlat och obehandlat led. Behandlingen utfördes 13 september i förhållandevis varmt väder, vilket oftast ger en extra god effekt. I det behandlade ledet syns tydligt att tillväxtregleringen tagit ordentligt, och plantorna hade antagit en mer blågrön nyans medan det obehandlade ledet är mer klargrönt till färgen.

Tillväxtreglerad i mitten av september, foto taget 9 oktober

Icke-tillväxtreglerad höstraps, foto från 9 oktober

Skillnader i hösttillväxt hos rapsen

Det kan skilja sig mycket åt i hösttillväxt mellan olika höstrapssorter, vilket är anledningen till att man ofta har olika rekommendationer för när olika sorter ska sås. 

Snabbväxande sorter som Excalibur eller Expower bör sås senare för att säkerställa att de inte växt för mycket inför hösten och därmed riskerar att förfrysa, medan med långsamväxande sorter som Galileo och dvärghybriden PR44D06 med fördel sås tidigt för att sorten ska nå 8-8-8-stadiet.

  

I många andra länder, exempelvis i Frankrike och Tyskland, är det tillåtet med stråförkortningsmedel i höstraps för att undvika risk att höstrapsen överväxer och utvintrar, men då denna möjlighet inte finns i Sverige blir det alltså viktigare att så rätt sort i rätt tid.

Här kommer lite bilder på sorterna Compass och Alegria sådda vid samma tidpunkt på samma fält med ca 40 plantor per kvadratmeter. Hybriden Compass har haft en betydlig snabbare tillväxt under hösten. Ännu finns det dock tid för sorten Alegria att växa till sig inför vintern. Bilderna är tagna den 1 oktober.

Vi fortsätter att följa fältet, så håll utkik här på bloggen!

Till vänster ES Alegria, till höger Compass

Till vänster ES Alegria, till höger Compass

ES Alegria

Compass

Gissa avkastningen!

Kommer ni ihåg bilderna från i våras med dålig uppkomst i vårkorn (läs inlägget här om ni vill friska upp minnet)?

Så här såg fältet ut i våras, där lantbrukaren hade sått 340plantor/m2 motsvarande 150 kg/ha.

Vid avräkning den 14 maj hade endast mellan 150 och 180 plantor kommit upp och fältet var som ni ser väldigt luckigt. Så, vad tror ni att avkastningen blev till slut?

 

Jo, det blev ju ett riktigt rekordår i Skåne, och skörden i det luckigaste beståndet blev ok även jämfört med ett normalår. Den fantastiska bestockningen i våras gjorde sitt, och då det inte blev någon större konkurrens om vatten och näring i det glesa beståndet så blev kärnfyllnaden också god. Hur det såg ut kvalitetsmässigt förtäljer dock inte historien, men eftersom tillgång på kväve var en begränsande faktor i många maltkornsfält vilket resulterade i lågt protein så torde kvaliteten se bra ut i det lägre beståndet i alla fall.

                                          110 plantor:                                  6000 kg/ha

                                          150 plantor:                                  7000-8000 kg/ha

                                          320 plantor:                                  8000-9000 kg/ha