Läge för eget utsäde?

I många delar av landet har betydligt mindre areal än planerat blivit höstsått, vilket ger en ökad efterfrågan på vårutsäde. Förvisso blev mer vårsått i år än planerat pga en likaledes blöt höst 2010, vilket kanske ger något bättre läge än annars, men det finns ändå en stor risk för att vårutsädet säljer slut. Köpt utsäde borgar för god kvalitet, men med höga priser på vårutsädet kan det kanske vara intressant och lönsamt att ta eget utsäde.

När skördevädret varit bra är behovet av betning ofta mindre än under regniga skördeförhållanden, vilket gör det ännu lönsammare att ta eget utsäde. Om du tar eget utsäde ska alltid licensavgiften betalas till sorträttsinnehavaren (växtförädlaravgift). Hur stor avgiften är beror på sort och kan hittas på www.svuf.se.

I en kalkyl som HIR Malmöhus gjort konstateras som högst en vinst vid Quench utan betningsbehov på 180 kr/dt respektive 130 kr/dt vid betningsbehov. För vårvete är motsvarande siffror 160 kr/dt respektive 110 kr/dt. Det finns både fasta och mobila anläggningar att anlita. Viktigt när man tar eget utsäde är så klart att analysera grobarhet, tusenkornvikt och inte minst sundhet för att sedan vid behov kunna välja rätt betningsmedel. 

Efterverkan av bekämpningsmedel

En viktig parameter vid godkännande av preparat och vid beslut om tillhörande odlingsföreskrifter är växtskyddsmedlets persistens i jorden, dvs hur lång tid det tar innan medlet bryts ner. Nedbrytningen är dock komplicerad och beror av en rad samverkande faktorer, t ex preparatets egenskaper, temperatur, jordart och fuktighet vilket ibland kan leda till oväntade problem för den efterföljande grödan, framförallt vid reducerad bearbetning och direktsådd.

Här är ett exempel på hur det kan se ut när en bekämpning i föregående gröda gett efterverkan och skador i årets gröda. Höstrapsen har fått en misslyckad etablering i de områden där det blivit en dubbelsprutat, och man kan tydligt se de kilar som uppstått efterhand som rampen tömts.

Missa inte Stormötet!

Tidigare har vi haft mötet i februari, men nu provar vi ett nytt koncept. Den 12 december träffas vi på Bjärsjölagårds slott för en heldag fylld med ny kunskap. Stormötet erbjuder dig som lantbrukare aktuella och intressanta ämnen. Håll koll på HIR Malmöhus hemsida efter ny information om programpunkter och anmälan.

För första gången sedan starten kommer det att finnas två olika parallellprogram att välja mellan på eftermiddagen: ett program för dig som har störst intresse i den öppna växtodlingen och ett för grovfoderproducenter. Nytt för i år är också att du kan välja att delta hela dagen, endast på förmiddagen eller endast på eftermiddagen. Naturligtvis finns det möjlighet att äta en god lunch tillsammans med övriga deltagare oberoende av vilket alternativ du väljer.

Förmiddagens program startar med ett pass som handlar om den ständigt aktuella frågan hur man får lönsamhet i sitt lantbruksföretag. Vad krävs av organisationen och ledningen i de ständigt större lantbruksföretagen? Nästa föredragshållare lyfter frågan om hur du kan öka din konkurrenskraft och blir en effektivare lantbrukare. Begreppet ”Lean inom Lantbruk” kommer också att diskuteras. Därefter startar ett teknikpass som främst handlar om GPS-teknik. Hur noggrann behöver tekniken vara för olika ändamål? Firmor som säljer olika GPS-utrustningar presenterar sina produkter och finnas även tillgängliga under lunchen.

Efter lunch tar programmet för Öppen växtodling upp olika tillämpningar av GPS-tekniken som strip-tillage och precisionskalkning. Även problem med ogräs och risk för resistens mot ogräsbekämpningsmedel kommer att belysas. Det andra parallellprogrammet, som har inriktning Grovfoderproduktion, innehåller dels ett pass om vallodling med huvudfrågor om proteinmängd och kvalitet. Detta kommer att belysas med diskussioner om vallblandningar och odlingsteknik. Nyare försöksresultat kommer att presenteras. Efter detta handlar programmet om majsodling, med fokus på olika sjukdomar som följer med ökad odling.
Mer detaljerat program kommer inom kort.

Hjälpämne stärker potatisen mot bladmögelangrepp

Forskning vid SLU har visat att man kan minska dosen vid bladmögelbekämpning om man tillsätter ett enkelt och ogiftigt ämne vars enda effekt är att det stärker potatisens egen motståndskraft.

I försöken minskades dosen med 25% och istället adderades beta-aminosmörsyra. Trots minskningen blev  alltså skyddseffekten lika bra som med full dos. Att bara minska dosen bekämpningsmedel med 25% ledde däremot som väntat till att angreppen blev värre. Man såg också skillnader i hur mycket försvaret stärktes beroende på sort. 

Även försök med kaliumfosfit har visat positiva effekter, men då dessa försök ännu inte är avslutade kan inga slutsatser dras.

Angrepp av bladmögel. Bildkälla: SLU

Håll koll på gässen

Gässen orsakar stora problem på flera håll i landet, och det är för många lantbrukare ett idogt jobb att hålla dem borta från grödorna. Förebyggande åtgärder kan ske genom jakt, skyddsjakt och olika skrämningsaktiviteter. Ansökan om tillstånd för skyddsjakt finns hos Länsstyrelsen, t ex här på Länsstyrelsen i Skåne läns hemsida.

Nedan finns bilder på olika sorters gäss, vilket är viktigt att hålla koll på då tiderna för jakt och skyddsjakt varierar mellan dem. Bilderna kommer från www.fageln.se. Alla jakttider för att förebygga skador kan ni hitta här.

  

Vitkindad gås

Kanadagås

Grågås

  

Sädgås

  

Mårten Gås, som dock sannolikt kan känna lugnet om han överlevt den gångna helgen.

Solenergi för framtiden

Solen har en enorm potential att bidra till vår framtida energiförsörjning. 10 minuters solinstrålning
mot jorden motsvarar hela den globala energianvändningen under 1 år!

Även i Sverige är solenergitillgången mycket stor. Teoretiskt skulle det räcka att täcka 1% av Sveriges
area med solpaneler med 30% verkningsgrad för att klara hela Sveriges energibehov.
De vanligaste teknikerna för att tillvara ta solenergin är att utnyttja solfångare för värmeproduktion
och solceller för elproduktion.

Traditionellt utnyttjas takytor för montering av solceller och solfångare men även markförlagda
anläggningar förekommer. Det har funnits perioder i Sverige när en enkel luftburen solvärmeteknik använts för hö- och spannmålstorkning. Genom att använda solvärme kan stora mängder bränsle sparas in.
På så vis gör man stora förtjänster både för miljön, klimatet och ekonomin.

Solfångare kan i Sverige försörja ca 30% av hushållets årliga värme- och varm-vattenbehov. Tekniken lämpar sig också för fastigheter och verksamheter med ett stort behov av varmvatten under sommarhalvåret, t ex campinganläggningar och idrottsplatser. I Tyskland är det vanligt att lantbrukare använder sina takytor för solelsproduktion med bra förtjänstmöjlighet.

Det finns ett statligt investeringsstöd på 45%, men konkurrensen om bidraget är hård. Som ett
alternativ kan villaägare söka ROT-avdrag. Allt fler energi- och elhandelsbolag i Sverige börjar
köpa el från solcellsanläggningar och en del av dem ger en högre ersättning för solel än
normalt spotpris.

En statlig utredning av möjligheten till nettodebitering i Sverige pågår. Detta skulle innebära att överskottsproducerad el från solcellerna dras av på elräkningen i slutet av månaden.

Texten kommer från sommarens utställning på Energitorget på Borgeby Fältdagar, postern i sin helhet kan du se här!

Lagra betorna rätt!

Enligt gammal tradition bör betorna vara uppe lagom till Mårten Gås, dvs 10 november. För att inte tappa socker under lagringen är det viktigt att jobba med lagret. Försök har visat att den förlorade sockerhalten per dygn är 0,15–0,20 %, beroende av betans kvalitet, sort samt temperatur i lagret.

Långvariga försök visar att höga sockerförluster sker vid en mild och blöt höst och vinter. Försök i England har påvisat att långtidslager som haft temperaturer över +10 grader har haft större problem med patogener samt tillväxt av groddar i betorna vilket har lett till att sockerhalten sjunkit.

Även kyla är dock problematiskt. Utsätts betan för köldgrader sprängs cellväggar i betan vilket öppnar upp för nedbrytande mikroorganismer och leder till att sockerhalten börjar sjunka. Försök har visat att sockerbetor som lagrats mellan ±0 till -2 grader bildar ett antifrostskydd inne i cellerna, som gör att betan inte fryser. Skulle däremot temperaturen sjunka under -2 grader kommer betan att frysa sönder och bli obrukbar.

Halmning av stuka för skydd mot frost (Källa: sockerbetor.nu)

Viktigt för lagringen är också att upptagningen varit skonsam för att undvika skador på betorna. Dessa skador som betan kan få under upptagningen kan vara en inkörsport för mikroorganismer som sedan kan påverka betans lagring negativt. Även sjuka betor är en stor risk vid lagring eftersom mikroorganismerna kommer öka sockerförlusterna och även riskera att förstöra friska betor. Läs mer om lagringstips på sockerbetor.nu

Skadad beta som blir en inkörsport för angrepp under lagringen. (Källa: sockerbetor.nu)

Vad kostar regler och krav?

Idag publicerade Jordbruksverket en rapport för hur mycket tid lantbrukare tvingas lägga på att inhämta, upprätta, lagra eller skicka information till myndighet eller tredje part. Det gäller alltså krav och regler från både myndighet och bransch.

Enligt rapporten är det kycklingproducenten som lägger mest tid på administration kring kraven, totalt 149 timmar om året vilket motsvarar 7% av ett årsarbete. Därefter kommer uppfödning av slaktsvin med 139 timmar, medan spannmålsgården har lägst administrativ kostnad på ca 40 timmar om året.


Kortversionen av rapporten finns här.

Ökad risk för klumprot

God lönsamhet i rapsen har lett till ökad odling, vilket ofta medför att oljeväxter återkommer med kortare avstånd mellan oljeväxtgrödorna. Detta ökar risken för växtföljdssjukdomar som klumprotsjuka.

Generellt gynnas klumprotsjukan av lågt pH och hög markfuktighet. Hög markfuktighet ger en ökad infektionsbenägenhet eftersom det ökar vilsporernas möjlighet att gro samt förbättrar sporernas rörlighet i marken. De lägsta angreppsnivåerna förekommer därför oftast på lerfria jordar, mycket på grund av att de är porösa och därmed inte förblir fuktiga under längre perioder.

Här är några bilder på klumprotsjuka i ett Compassfält. Lantbrukaren har odlat höstraps vart 3:e eller 4:e år på fältet, med pH kring 7 och ca 20% lerhalt. Odlar man oljeväxter intensivt kan det vara bra att ta markprover för att ta reda på om fältet är angripet eller ej, och vid behov odla en resistent sort. Klumprot är dock en seglivad svamp, där sporerna ligger kvar i marken under upp till 20 år varför en bra växtföljd med god ogräshantering (lomme, åkersenap och penningört håller sjukdomen vid liv) är bästa sättet att hålla undan klumprotsjuka.

 

Sortval i kampen mot renkavle

Milda vintrar, en allt mer ensidig höstveteodling och mer maskinsamverkan gör att renkavlen breder ut sig i södra Sverige. Redan ett fåtal plantor påverkar kärnskörden och 100 plantor per m2 beräknas ge ett skördebortfall på ett ton eller mer. Dessutom ökar problemen drastiskt p g a en rik fröskörd. Detta tillsammans med färre antal tillgängliga preparat och förekomst av resistens gör att det blir allt viktigare att hitta odlingsåtgärder som kan minska problemen. 

Renkavle i olika mognadsstadier. Bildkälla: Bertholdsson

SLU har undersökt hur det påverkar att välja sort utifrån alleopati, vilket innebär sortens förmåga att hämma ogräsets tillväxt och groning genom att utsöndra ämnen via roten eller bladen. Störst alleopatisk förmåga visade sig Dinaro, Nimbus, Inspiration och Akratos ha, både på resistent renkavle och på herbicidkänslig renkavle. Vissa sorter i försöket hade ganska hög alleopatisk aktivitet mot icke resistent renkavle, men betydligt lägre aktivitet mot den resistenta, medan andra hade högre aktivitet mot den resistenta. I vilken utsträckning detta påverkar i fält är dock inte undersökt, men sannolikt kan sortval i kombination med en bra växtföljd, mekanisk bekämpning och herbicidbehandling där så är möjligt vara bra verktyg i kampen mot renkavle.

Läs hela rapporten här.