Generellt gynnas klumprotsjukan av lågt pH och hög markfuktighet. Hög markfuktighet ger en ökad infektionsbenägenhet eftersom det ökar vilsporernas möjlighet att gro samt förbättrar sporernas rörlighet i marken. De lägsta angreppsnivåerna förekommer därför oftast på lerfria jordar, mycket på grund av att de är porösa och därmed inte förblir fuktiga under längre perioder.
Här är några bilder på klumprotsjuka i ett Compassfält. Lantbrukaren har odlat höstraps vart 3:e eller 4:e år på fältet, med pH kring 7 och ca 20% lerhalt. Odlar man oljeväxter intensivt kan det vara bra att ta markprover för att ta reda på om fältet är angripet eller ej, och vid behov odla en resistent sort. Klumprot är dock en seglivad svamp, där sporerna ligger kvar i marken under upp till 20 år varför en bra växtföljd med god ogräshantering (lomme, åkersenap och penningört håller sjukdomen vid liv) är bästa sättet att hålla undan klumprotsjuka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar