torsdag 20 december 2012

Höstveteåret

Vi fortsätter plocka godbitarna ur Växtskyddscentralernas sammanställningar över det gångna växtskyddsåret, och turen har nu kommit till höstvete. Här hittar du hela sammanställningen, med mer ingående figurer och diagram.

Skåne, Blekinge och Halland

Efter en ovanligt mild höst och vinter då tillväxten var i full gång ända fram till mitten av januari kom sedan ett starkt väderomslag som gav en tre veckors lång köldperiod. Områden som saknade skyddande snötäcke och där snötäcket endast var några cm i främst kustnära områden på västra sidan av Skåne drabbades hårt av att höstvetet gick ut. Hela fält förstördes och i exempelvis sortförsöket i Ängelholm utvintrade flertalet sorter. En del fält fick köras upp och sås om, medan andra fält fick insådd av vårvete. Säsongen avslutades med ovanligt höga skördar med bra kvalitet.

Utvintrat sortförsök i Ängelholm
Det torra skånska vädret medförde ovanligt låga angreppsnivåer av svartpricksjuka, men i Halland blev angreppen något starkare pga. mer nederbörd.




I november förekom starka angrepp av gulrost i de flesta höstevetesorterna i de skånska sortförsöken. Virulenstestning visade att framförallt Kranich-rasen men även Tulsa-rasen var de mest utbredda raserna. Starka gulrostangrepp förekom redan i april i bl.a. sorterna Audi, Kranich och Tulsa. Det för gulrost gynnsamma vädret med relativt låga temperaturer under maj ledde till att angreppen ökade. I början av maj noterades större angrepp i praktiska fält och i slutet av maj fanns förekomst i flertalet sorter i sortförsöken och rostvakterna. Angreppen fortsatte att öka snabbt under juni och första delen av månaden kunde vintersporer ses i många sorter. Smittotrycket var stort och flera behandlingar krävdes. Rost i axen förekom i en del sorter. Slutangreppen blev mycket kraftiga, speciellt i sorterna Audi, Cumulus, Kranich, Nimbus och Tulsa. I andra sorter, exempelvis Ellvis, Mariboss, Julius och Cubus var angreppen obetydliga.

Gradering av höstvetesorter i Borgeby

 

Värmland och Västra Götaland

Under våren var det vanligt med små angrepp av svartpricksjuka (Septoria tritici) på de äldre bladen. Uppförökning dröjde dock till mitten av maj då svampen förekom i nästan samtliga fält som graderades. Många regndagar under april hade gynnat spridningen i bestånden. I början av juni bedömdes behovet av svampbekämpning som mycket stort. I mitten av månaden noterades också en betydande ökning av angreppen. De fyra sista veckorna innan axgången regnade det cirka 60 mm i genomsnitt i de regnmätare som var utplacerade i prognosfälten. Vid slutgraderingen den 10 juli var hela 81 % av de tre översta bladen angripna av bladfläckar. Angreppen bestod nästan uteslutande av svartpricksjuka (Septoria tritici). Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis, DTR) förekom i liten omfattning även om det lokalt fanns
fält där angreppen var kraftiga.


I början av juni upptäcktes angrepp av gulrost i ett fält med sorten Kranich. Grödan bekämpades
kort därefter. En vecka senare rapporterades fler fall med angrepp i samma sort. Samtidigt noterades säsongens första gulrostangrepp i ett av prognosfälten, med sorten Audi. Under slutet av juni förekom svampen i några fler prognosfält, i sorterna Olivin och Kranich. I sorten Ellvis förekom ett flertal fall med fysiologiska fläckar. Yttre delen av bladspetsen, oftast blad två gulnar och på håll kan grödan se ljusflammig ut.

 

Södermanland, Örebro och Östergötland

Stora delar av höstvetesådden blev försenad och det mesta såddes i månadsskiftet sept/okt. En ovanligt mild senhöst bidrog till att höstvetet hade ett normalt bestånd när vintern gjorde sitt inträdde en bit in i januari. Vissa sorter, främst Hereford, tunnades ut under vintern men överlag var övervintringen bra. Sommaren blev nederbördsrik och något kyligare än normalt, bekämpningsbehovet mot bladfläcksvampar ansågs vara stort. I slutet av maj påträffades etablerade angrepp av gulrost i delar av Östergötland. Angreppen av svartpricksjuka och gulrost blev starka på många håll. Skörden blev senare än normalt och utdragen på grund av riklig nederbörd. Skörden var mycket hög och med god kvalité, även det som skördades sent på grund av väderleken. Proteinhalten var låg i fält med mycket höga skördenivåer.



Som vanligt konstaterades övervintrande svartpricksjuka tidigt på våren. Under våren förekom också brunfläcksjuka och lokalt även vetets bladfläcksjuka. Trots måttligt synbar uppförökning av svartpricksjuka bedömdes bekämpningsbehovet som stort på grund av den rikliga nederbörden. Vid axgång, i mitten av juni, var i medeltal 11 % av blad 1-3 angripna. Därefter skedde en kraftig uppförökning och vid den sista graderingen den 16 juli var 75% av bladen angripna. Den genomsnittliga merskörden av en axgångsbehandling med Proline 0,4 l/ha i blandning med Comet Pro 0,3 l/ha blev 690 kg/ha.

Under senare delen av maj skedde en kraftig angreppsutveckling av gulrost i många fält, framför allt på Vikbolandet. Främst var det sorten Kranich som drabbades, men angrepp började också dyka upp i Akteur, Audi, Loyal och Olivin. Angreppsutvecklingen fortsatte och i mitten av juni förekom starka angrepp allmänt i Östergötland. Under senare delen av juni hade angreppet även spritt sig till Södermanlands och Örebro län. Lokalt blev angreppen starka även i dessa båda län. Flertalet sorter var drabbades. Där angreppen var starka blev skadorna stora. I ett sortförsök på Vikbolandet var skörden i obehandlade rutor endast en tredjedel jämfört med svampbehandlade rutor i den mycket känsliga sorten Cumulus.

 

Uppsala, Västmanland, Dalarna, Gävleborg 

Betingelserna under höstsådden var goda och hösten var mild vilket bidrog till frodiga bestånd under senhösten. Skadorna av utvintringssvampar var relativt små men isbränna förekom lokalt.Stråskjutningen kom igång under andra veckan i maj och axgången skedde i allmänhet vid midsommartid. Skörden kom igång senare än de senaste åren och blev utdragen på grund av regn.Skörderesultatet blev överlag bra och nästan 10 000 kg/ha skördades på ett par av försöksplatserna. Skillnader mellan svampbehandlat och obehandlat kunde noteras av många lantbrukare på deras egna gårdar. Kvalitén blev ganska bra och det mesta klarade kraven för kvarnvara. Proteinhalterna var dock lägre än förra året och i något fall uppmättes förhöjd halt av fusariumtoxinet DON.

Första fynden av gulrost gjordes utanför prognos- och varningsverksamheten i sorterna Cumulus, Tulsa och Kranich under första veckan i juni i stadie 45–47. Angreppen fanns troligen redan tidigare. Det noterades enstaka rostpustlar i ett Kranichfält i Gävletrakten redan i början av juni, men artbestämningen var då osäker. På den platsen fick intilliggande Kranichfält kraftiga angrepp vid midsommar med pustlar i strimmor på nästan 100 % av de översta bladen. Så vitt känt var detta första gången kraftiga angrepp av gulrost förekommit i Gästrikland. I mitten av juni kom rapporter om gulrost i även Audi, Loyal, Opus, Kosack och
Olivin.



Brunrost hittades under hösten 2011 i många fält i den södra delen av området. Vid tidig mjölkmognad noterades brunrost i nästan 40 % av graderingsrutorna och i många fall var hälften av de översta bladen angripna. I genomsnitt var 5 % av de tre översta bladen angripna av brunrost och det är den högsta noteringen på tio år. I många av graderingsrutorna förekom både gulrost och brunrost i slutet av säsongen, ibland på samma blad.

Under tidig stråskjutning förekom bladfläckar i 80 % av graderingsrutorna. Enstaka fält med vete som förfrukt och där det fanns halmrester i markytan hade angrepp av vetets bladfläcksjuka i slutet av maj. Generellt var det svartpricksjuka som dominerade. Vid midsommar började symptomen i fält öka drastiskt. Medelvärdet av andelen angripna blad i stadie 75-100 nådde 88 % vilket är högsta värdet hittills under ett år då svartpricksjuka dominerar. Vid toppnoteringen från 1998 var brunfläcksjuka och vetets bladfläcksjuka vanligt förekommande. Fysiologiska fläckar” uppträdde i mitten av maj och särskilt i sorten Kranich.

torsdag 13 december 2012

Så var vädret 2011/2012

Varje år ger Jordbruksverket ut en sammanställning över växtskyddsåret, under veckan fram till jul plockar vi godbitarna från dessa och tittar tillbaka på säsongen 2011/2012 runtomkring i landet. Alla rapporterna finns på Jordbruksverkets hemsida, där det även finns intressanta diagram och tabeller för den som vill fördjupa sig ytterligare. Vi börjar med vädret!

Skåne

Hösten inleddes med normala temperaturer för att under perioden november till mitten av januari vara ovanligt varm med medeltemperaturer på ca tre grader över det normala. Det varma vädret medförde att höstgrödorna växte ända fram till den 23 januari då ett högtryck från Ryssland växte in. Detta gav bister kyla under ca tre veckor och som lägsta temperaturer uppmättes den 5 februari -17,1º C i Halmstad och -14,6º C i Lund.

Utvintrad höstvete efter februaris köldknäpp Foto: Nils Yngveson

Ett mindre snötäcke fanns förutom i kustnära trakter i västra Skåne. Temperaturen höjdes åter i slutet av februari, och mars månad blev ovanligt varm och torr, vilket medförde tidigt vårbruk. Våren fortsatte med normala temperaturer men var ganska nederbördsfattig, speciellt maj månad. Juni blev sval och ganska regnig. Juli var normal, men utan någon riktig högsommarvärme, dock med stora regnmängder i Halland. Augusti blev fin, vilket gav ett ovanligt bra skördeväder.

Värmland och Västra Götaland

I Värmland och Västra Götaland inleddes hösten med mycket nederbörd under augusti och september vilket försenade och försvårade för skörd och höstsådd. Arealen höstvete blev knappt hälften mot normalt. En del såddes långt in i oktober. Vintern var inledningsvis mycket varmare än normalt, men under sista veckan i januari blev det en köldperiod som varade fram till mitt av februari. Då fanns ett tunt men på många platser ändå sammanhängande snötäcke vilket gjorde att övervintringen av höstsådda grödor var god.


Skorpbildning Källa:Agria

Vårsådden kom igång under sista veckan i mars, men under april föll dock betydligt mer nederbörd än normalt varför vårbruket blev utdraget. Enstaka omsådder fick också göras på grund av skorpbildning. Under våren var grödornas tillväxt och utveckling god. Undantaget var en del vårsådda grödor på tyngre lerjordar som led av för mycket regn. Efter en varm period i maj blev det ett omslag under slutet av månaden till betydligt lägre temperatur och även mycket nederbörd under juni. Som en följd utvecklades grödorna långsammare. Juli bjöd dock på något bättre sommarväder. Skörden blev sen utdragen på flera håll p g a mycket nederbörd.

Södermanlands, Östergötlands och Örebros län

Även för de östra delarna av landet, Södermanlands, Östergötlands och Örebros län, blev sådden av höstsådda grödor i de flesta fall senare än normalt på grund av ostadig väderlek under augusti-september. Malmslätts väderstation utanför Linköping hade endast 12 regnfria dagar under perioden 5 augusti – 22 september. En ovanligt mild senhöst bidrog till att de höstsådda grödorna ändå hade ett normalt bestånd när väl vintern gjorde sitt inträde en bit in i januari. Snötäcket var kortvarigt och mestadels mindre än 5 cm.

En varm och torr period i slutet av mars gjorde att en del av vårsådden påbörjades tidigt. En regnperiod i mitten av april avbröt vårbruket, som avslutades vid normal tidpunkt. Sommaren blev nederbördsrik vilket gynnade de flesta grödor, även grödor på normalt lite torkkänsliga jordar utvecklade täta och frodiga bestånd. Skörden försvårades på sina håll p g a nederbörd.

Flytande potatisfält i Östergötland Källa: Scanpix

Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

I Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län inleddes hösten varmare än normalt, med en bl a värmebölja i slutet av september då temperaturen uppmättes till 25 grader vid hälsingekusten. Regnmängderna var större än normalt i hela området under september och det fortsatte så under oktober i Uppland och Västmanland. Temperaturerna fortsatte vara några grader högre än normalt fram till februari. I mitten av december kom det snö som framförallt i Uppsala och Västerås blev kortvarig, medan Falun hade snö från början av januari till mitten av mars. I de södra delarna av området kom snö igen i slutet av januari som låg kvar under större delen av februari.

Mars blev varm med flera plusgrader istället för minusgrader som normalt och det verkade bli en tidig vår men den blev snarare utdragen. Nederbördsmängden var mindre vilket kan ha bidragit till att den djupa tjälen var kvar länge. Temperaturen i april var bara något över marstemperaturen och det kom upp emot 30 mm mer regn än normalt i stora delar av området. Maj utmärkte sig genom stora regnmängder.

Otröskad havre i Hedemora Källa: DT.se
Juni var svalare än normalt och de södra länen samt Gästrikland fick flera gånger mer nederbörd än det normala. Lokalt uppmättes 180 mm i Stockholms och Västmanlands län under juni. Även under juli fortsatte regnmängderna vara långt över det normala i Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Augusti blev ännu en ostadig sommarmånad med både stora och små skurar och färre antal solskenstimmar än normalt. Mer än två dagars uppehåll i rad var ovanligt och så fortsatte det även in i september, vilket försvårade skörden.


måndag 10 december 2012

Berberis ökar svartrostangrepp

Svartrost, orsakad av svampen Puccinia graminis, är en allvarlig sjukdom i stråsädesgrödor i stora delar av världen. Patogenen P. graminis har två värdväxter, en gräsvärd på vilken den orsakar svartrost samt en mellanvärd, berberis.
 
Svartrost i havre
Sedan berberislagen försvann 1994 har problemen med svartrost i havre ökat i Sverige, och även om svartrost idag inte är ett problem i vete så finns förutsättningar för allvarliga utbrott. Senaste stora utbrottet i vete var på 1951 då en tredjedel av landets skörd förstördes pga svartrost.  I början av 2000-talet upptäcktes i Östafrika en ny, aggressiv ras av svartrost i vete som sedan dess spridit sig till Iran där Berberis odlas. Med anledning av svartrostens återkomst har Anna Berlin tittat närmare på svampen i en doktorsavhandling vid SLU.

P graminis på berberisbuske
I avhandlingen konstateras bl a att den ökade förekomsten av berberis bidragit till att svartrost i havre ökat, och berberisökningen skulle kunna innebära en risk för svenskt lantbruk om den aggressiva arten når Sverige.
Skålrost av patogenen P graminis på berberisblad




Svartrost går att bekämpa kemiskt, men eftersom att sjukdomsförloppet får väldigt fort så är det väldigt viktigt att upptäcka svampen i tid. I avhandlingen konstateras även att ur ett lite längre perspektiv är det också verksamt att ta bort Berberisbusken, då färre buskar skulle ge mindre svartrost. Läs mer om svartrost i Anna Berlins avhandling som du hittar här.

onsdag 5 december 2012

Monitor gav bäst effekt mot sandlosta

I ett försök i Skurup undersöktes under den gångna säsongen vilka preparat som hade bäst effekt på sandlosta.  I försöket utfördes kemisk behandling vid två tidpunkter - den 30 april samt den 8 maj. Best effekt och en skördeökning på 1850 kg hade en upprepad behandling med 12,5 g Monitor + 0,5 l vätmedel enligt tabellen nedan.

Källa: Växtskyddscentralen Alnarp


Sandlosta är höstgroende och finns ofta längs fältkanterna, men om man inte ser upp så drar man lätt in sandlostan längre in i fältet där den kan ge upphov till stora skördesänkningar. Lär er mer om sandlostan och luddlostan i filmen nedan!

tisdag 4 december 2012

EIMA international i Bologna

För att få lite inspiration till Borgeby Fältdagar och för lite förkovran brukar ett par rådgivare ge sig iväg på mässor i andra länder. För några veckor sedan var Stina Andersson och Carl-Johan Nilsson i Bologna i Italien för att titta på EIMA som är en maskinmässa för lantbrukare och yrkesmässiga trädgårdsodlare på friland. Mässan besöktes av totalt 196 000 personer som spreds över ca 14 ha mässhallar. Här kommer lite bilder från utställningen!
 

Tröska för lite mer kuperade områden

Bergströskning

Tomatskördare

MaterMacc majssåmaskin med 18 rader

Precisionssprutning av vin

Besökarna fick många fräsar för inträdeskostnaden
Demoyta

Tractor of the Year 2013 - Deutz-Fahr Agrotron 7250

Droppbevattningsredskap var en het utställningstrend för året