Så var vädret 2011/2012

Varje år ger Jordbruksverket ut en sammanställning över växtskyddsåret, under veckan fram till jul plockar vi godbitarna från dessa och tittar tillbaka på säsongen 2011/2012 runtomkring i landet. Alla rapporterna finns på Jordbruksverkets hemsida, där det även finns intressanta diagram och tabeller för den som vill fördjupa sig ytterligare. Vi börjar med vädret!

Skåne

Hösten inleddes med normala temperaturer för att under perioden november till mitten av januari vara ovanligt varm med medeltemperaturer på ca tre grader över det normala. Det varma vädret medförde att höstgrödorna växte ända fram till den 23 januari då ett högtryck från Ryssland växte in. Detta gav bister kyla under ca tre veckor och som lägsta temperaturer uppmättes den 5 februari -17,1º C i Halmstad och -14,6º C i Lund.

Utvintrad höstvete efter februaris köldknäpp Foto: Nils Yngveson

Ett mindre snötäcke fanns förutom i kustnära trakter i västra Skåne. Temperaturen höjdes åter i slutet av februari, och mars månad blev ovanligt varm och torr, vilket medförde tidigt vårbruk. Våren fortsatte med normala temperaturer men var ganska nederbördsfattig, speciellt maj månad. Juni blev sval och ganska regnig. Juli var normal, men utan någon riktig högsommarvärme, dock med stora regnmängder i Halland. Augusti blev fin, vilket gav ett ovanligt bra skördeväder.

Värmland och Västra Götaland

I Värmland och Västra Götaland inleddes hösten med mycket nederbörd under augusti och september vilket försenade och försvårade för skörd och höstsådd. Arealen höstvete blev knappt hälften mot normalt. En del såddes långt in i oktober. Vintern var inledningsvis mycket varmare än normalt, men under sista veckan i januari blev det en köldperiod som varade fram till mitt av februari. Då fanns ett tunt men på många platser ändå sammanhängande snötäcke vilket gjorde att övervintringen av höstsådda grödor var god.

Skorpbildning Källa:Agria

Vårsådden kom igång under sista veckan i mars, men under april föll dock betydligt mer nederbörd än normalt varför vårbruket blev utdraget. Enstaka omsådder fick också göras på grund av skorpbildning. Under våren var grödornas tillväxt och utveckling god. Undantaget var en del vårsådda grödor på tyngre lerjordar som led av för mycket regn. Efter en varm period i maj blev det ett omslag under slutet av månaden till betydligt lägre temperatur och även mycket nederbörd under juni. Som en följd utvecklades grödorna långsammare. Juli bjöd dock på något bättre sommarväder. Skörden blev sen utdragen på flera håll p g a mycket nederbörd.

Södermanlands, Östergötlands och Örebros län

Även för de östra delarna av landet, Södermanlands, Östergötlands och Örebros län, blev sådden av höstsådda grödor i de flesta fall senare än normalt på grund av ostadig väderlek under augusti-september. Malmslätts väderstation utanför Linköping hade endast 12 regnfria dagar under perioden 5 augusti – 22 september. En ovanligt mild senhöst bidrog till att de höstsådda grödorna ändå hade ett normalt bestånd när väl vintern gjorde sitt inträde en bit in i januari. Snötäcket var kortvarigt och mestadels mindre än 5 cm.

En varm och torr period i slutet av mars gjorde att en del av vårsådden påbörjades tidigt. En regnperiod i mitten av april avbröt vårbruket, som avslutades vid normal tidpunkt. Sommaren blev nederbördsrik vilket gynnade de flesta grödor, även grödor på normalt lite torkkänsliga jordar utvecklade täta och frodiga bestånd. Skörden försvårades på sina håll p g a nederbörd.

Flytande potatisfält i Östergötland Källa: Scanpix

Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

I Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län inleddes hösten varmare än normalt, med en bl a värmebölja i slutet av september då temperaturen uppmättes till 25 grader vid hälsingekusten. Regnmängderna var större än normalt i hela området under september och det fortsatte så under oktober i Uppland och Västmanland. Temperaturerna fortsatte vara några grader högre än normalt fram till februari. I mitten av december kom det snö som framförallt i Uppsala och Västerås blev kortvarig, medan Falun hade snö från början av januari till mitten av mars. I de södra delarna av området kom snö igen i slutet av januari som låg kvar under större delen av februari.

Mars blev varm med flera plusgrader istället för minusgrader som normalt och det verkade bli en tidig vår men den blev snarare utdragen. Nederbördsmängden var mindre vilket kan ha bidragit till att den djupa tjälen var kvar länge. Temperaturen i april var bara något över marstemperaturen och det kom upp emot 30 mm mer regn än normalt i stora delar av området. Maj utmärkte sig genom stora regnmängder.

Otröskad havre i Hedemora Källa: DT.se

Juni var svalare än normalt och de södra länen samt Gästrikland fick flera gånger mer nederbörd än det normala. Lokalt uppmättes 180 mm i Stockholms och Västmanlands län under juni. Även under juli fortsatte regnmängderna vara långt över det normala i Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Augusti blev ännu en ostadig sommarmånad med både stora och små skurar och färre antal solskenstimmar än normalt. Mer än två dagars uppehåll i rad var ovanligt och så fortsatte det även in i september, vilket försvårade skörden.