Sverige och Finland minst nitrat i vattnet

År 1991 beslutade EU om nitratidirektivet, som medlemsländerna sedan arbetat med att införliva i det egna landet. Målet är bl a att minska mängden nitrat i grundvattnet, och nu har Europakommissionen granskat nitrathalterna i medlemsländernas grundvatten.

Sverige och Finland är bäst i EU, där inga eller nästan inga vattenprover överskrev hälsogränsvärdet på 50 mg nitrat per liter. Sämst i klassen är bland annat Tyskland där 50% av proverna överskrider gränsvärdet. Tyskland är ett av de sju medlemsländer som fått undantag från begränsningen om 170 kg N från stallgödsel, och där är det inte ovanligt med 230-250 kg N/ha till vallar.

Läs mer hos Greppa Näringen.

18 oktober sista dag att förlänga åtaganden!

Nästa fredag, den 18 oktober, är sista dag att förlänga sina åtaganden för miljöersättningar. Detta gäller för de lantbrukare som har åtaganden som går ut 31 december 2013 men som vill fortsätta få pengar även under 2014.

Det är dock inte alla miljöersättingar som kan förlängas, utan regeringen har gjort prioriteringar och de som kan förlängas är:

- certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (gäller både växtodling och djurhållning)
- betesmarker och slåtterängar (dock inte utvald miljö)
- vallodling

Information har skickats ut till alla som är inne i ett miljöåtagande, vilket innebär att även lantbrukare med åtaganden som inte går att förlänga har fått brev om förlängning. Det är dock endast de tre ersättningarna ovan som kan förlängas.

Att förlängningen ska göras nu beror på att Länsstyrelsen måste hinna fatta beslut om åtagandet innan årets slut, och därför gick det inte att samköra med nästa års SAM-period.

På Jordbruksverkets hemsida finns ett gäng frågor och svar för den som har funderingar kring sitt åtagande!

Nu lanserar vi Grannens Skörd!

Skörden har så sakta rullat igång i Skåne, där bl a tröskning av höstkorn och raps har inletts i helgen. För att kunna hålla koll på skördeläget i landet lanserar HIR Malmöhus ett nytt koncept där lantbrukare och andra intressenter enkelt kan följa skördeutvecklingen runt om i Sverige. Vår förhoppning är att den här tjänsten kommer att vara intressant och komma till nytta för båda odlare och andra i branschen.  

Intresset är stort bland lantbrukare och andra i branschen att kunna följa skördeutvecklingen. – Man är nyfiken på hur det går för grannen, men många tycker också att det är intressant att se hur det går på andra håll i landet, säger Nils Yngveson, växtodlingsrådgivare på HIR Malmöhus och en av initiativtagarna.   Du behöver inte ha någon prenumeration för att använda tjänsten. Den är tillgänglig för alla och kostar inget att använda.

Hur funkar det? Via HIR Malmöhus hemsida www.hirmalmohus.se klickar du dig in på Grannens Skörd, eller går du direkt via denna länk. På sidan fyller du i gröda, sort, skördedatum, avkastning och postnummer. Tryck sedan på spara och dina skördeuppgifter registreras i databasen. På samma sida kan du söka på gröda, skörd, postnummer – det sistnämnda för att se resultaten för en särskild region. Varje registrerad skörd markeras med en flagga på kartan.  Enkelt och smidigt!

Under säsongen kommer du också att kunna följa hur skörden ser ut i olika delar av landet. Verktyget kan komma att vidareutvecklas och även innehålla andra jämförelser, exempelvis priser. Något som skulle kunna hjälpa lantbrukarna i sina framtida affärer och förhandlingar.   Uppgiftslämnaren är anonym och kommer inte att kunna spåras.

Borgeby Fältdagar 2013 -ännu en succé!

Borgeby Fältdagar fortsätter locka besökare och utställare från hela norra Europa, totalt kom 18 300 besökare till mässan. Vi på HIR Malmlhus vill givetvis tacka alla som på något sätt varit involverade i mässan - besökare, utställare, medarrangörer, mfl.

Vi återkommer snart med en samling över olika highlights från mässan, men fram till dess så vore vi tacksamma för feedback och kommentarer från er! På Borgeby Fältdagars hemsida finns en enkät som ni gärna får fylla i. Bland enkätsvaren drar vi tio vinnare som får vars en USB-traktor hemkickad på posten!

Enkäten hittar du här.

Nu drar maskinerna in på Borgebyfältet!

Idag är det äntligen dags för utställarna att fylla Borgebyfältet med sina maskiner! Över 340 företag kommer ställa ut under dessa två intensiva mässdagar, och här på Borgeby är det så klart full fart.

Innan det blev tillåtet att köra in maskinerna på fältet så fick de parkeras utanför slottet i väntan på måndagen.

Så här ser det ut idag - lastarna kör i skytteltrafik för att lasta av och köra in alla redskap och maskiner som ska visas upp



Gropen är en höjdpunkt för många - redan i torsdags arrangerades en exklusiv förhandsvisning för ett antal lantbrukare



Myckt småfix ska göras inför mässan - bl a måste det finnas tillgång till vatten

Paneldebatt om framtidens växtskydd på Borgeby Fältdagar

För att ge besökarna på Borgeby Fältdagar ytterligare en dimension av mässans växtskyddstema bjuds representanter från bland annat Kemikalieinspektionen, LRF och Svenskt Växtskydd in för att ge sin syn på framtidens växtskydd. För tredje året i rad arrangeras en paneldebatt i samband med invigningen.
Debatten leds av Nils Yngveson, växtodlingsrådgivare vid HIR Malmöhus och medlem av Jordbruks-verkets växtskyddsråd. Han menar att svenska växtodlare befinner sig i en mycket utsatt och osäker position idag.
– Svenska växtodlare ska konkurrera på en öppen marknad samtidigt som Sverige ofta går före när det gäller införandet av ökade krav och restriktioner. Det ökar kostnaden och riskerar ibland även att ge ökad påverkan på miljön när andra, mindre effektiva metoder, måste användas istället.

Nils Yngveson ser därför som sin uppgift att genom debatten ge besökarna klara besked om vilken växtskyddsväg panelen vill att svenskt jordbruk egentligen ska vandra.

Hållbar användning 2014? Under debatten kommer både kortsiktiga och långsiktiga ämnen att tas upp. EU-direktivet ”Hållbar användning av bekämpningsmedel” säger bland annat att redan nästa år ska alla jordbruks-producenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd.
– Hur pass väl förberett på detta är svenskt lantbruk egentligen, undrar Nils Yngveson.

Panelen kommer även att diskutera hur framtidens hållbara jordbruk ska se ut. Är ekologisk produktion lösningen på längre sikt eller kommer framtidens jordbruk kräva en gyllene medelväg?

Debatten börjar direkt efter invigningen och pågår mellan kl. 13.15 - 14. Platsen är scenen vid stora Mattältet.

Årets paneldeltagare är: • Hans Hagenvall, Svenskt Växtskydd
• Erik Andreasson, Professor och enhetschef resistensbiologi SLU Alnarp
• Sunita Hallgren, växtskyddsexpert LRF
• Peter Bergkvist, växtskyddsexpert Kemikalieinspektionen
• Roger Tiefensee, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson Centerpartiet
• Linda Wemmert, riksdagsledamot och ansvarig för kemikaliefrågor Moderaterna

Moderator: Nils Yngveson, HIR Malmöhus

Ligg steget före med HIR Kollen!

HIR Kollen är en ny rådgivning hos HIR Malmöhus och Hushållningssällskapet Kristianstad som omfattar det du behöver ha koll på för att vara säker på att du och din verksamhet uppfyller de regler och åtagande som omfattar verksamheten. HIR Kollen erbjuds i tre olika paketlösningar för dig som vill få koll på vad lag, certifiering och kontraktsvillkor kräver av dig och din produktion. HIR Kollen är en kontinuerlig rådgivning som ska ge dig en ökad trygghet och möjlighet att alltid ligga steget före.

HIR Kollen lanseras på Borgeby Fältdagar den 26-27 juni, så välkommen till HIR Malmöhus monter, S86 i Stortältet, för att prata med rådgivarna på plats! Redan nu kan du även anmäla ditt intresse för rådgivningen på HIR Malmöhus hemsida samt läsa mer om vad de olika paketen kommer innehålla.

Missa inte fältvandring i morgon!

I morgon är det dags för en ny fältvandring på Borgeby-fältet under ledning av några av HIR Malmöhus växtodlingsrådgivare. Bland annat utlovas en genomgång av höstsortimentet med Nils Yngveson och en diskussion kring höstrapssådd och övervintring med Marcus Pedersen. Dessutom diskussion om ogräs, ståförkortning och vallfrö.

Fältvandringen pågår mellan 18-20, ingen anmälan behövs och vi bjuder på fika.

Vägbeskrivnin till Borgebyfältet hittar du här.                                              

Dispens för Pirimor!

Igår beslutade Kemikalieinspektionen att bifalla Syngentas ansökan om dispens för Pirimor. Dispensen gäller för användning mot bladlöss i frilandsodlingar av ärter, baljväxter, dill, kålväxter och sallat, med undantag för escarole/bredbladig  endve och gäller från och med 3 juni 2013 till och med 1 oktober 2013. För användning krävs skyddsavstånd om minst 20 meter till  vattenmiljöer, och utrustning som reducerar vindavdriften med minst 50 % ska användas.

Glädjande nyheter inte minst för svenska dillodlare, där läget tidigare såg mörkt ut eftersom dillen är mycket känslig mot bladlusangrepp. Men nu blir det alltså svensk dill till färskpotatisen i sommar!

Generationsskifte på Borgebyfältet

Tack vare ett utökat samarbete mellan Lantmännen Maskin och Borgeby Fältdagar sker det nu ett generationsskifte på Borgebyfältet när en gammal trotjänare går i pension. Det nya samarbetet innebär att fältansvarig personal på mässan från och med i år kommer att få tillgång till en ny traktor under växtodlingssäsongen, detta år en Valtra N103.

– Vi är mycket nöjda med samarbetet, säger Andreas Mårtensson, projektledare för Borgeby Fältdagar. Det kommer att underlätta det dagliga arbetet på fältet. Med tanke på att vi tidigare har haft en Volvo BM från 1960-talet så är skillnaden markant.

10 m skyddszon allt vanligare krav

Boxer har fått en ny registrering, där det ställs krav på en markanpassad skyddszon om minst 10 m mot vatten. Skyddszonen ska vara permanent bevuxen, vara anlagd 1 år före behandlingen och bestå av gräs eller gräs i blandning med örtväxter. 

Forbel fick liknande krav tidigare i år, och även Proline har sedan tidigare krav på skyddszon vid bl a dubbelbehandling i höstvete. Trenden är tydlig, och vi kan nog vänta oss att fler produkter får krav på minst 10 m gräszon mot vattendrag framöver.

Fysiologiska fläckar i Ellvis

Fysiologiska fläckar i Ellvis har de flesta Ellvis-odlare vant sig vid efter de senaste åren. Fläckarna ute i topparna har alltså inte uppstått av ett svampangrepp, utan är en förändring som är sortbunden men som normalt sett inte innebär någon fara för avkastningen. Vanligtvis brukar fläckarna börja synas senare i sortens utveckling, men den torra våren har gjort grödan stressad och redan nu kan man alltså se dessa fysiologiska fläckar i fält!

Fosforbrist i korn

Här några nytagna bilder från fosforbrist i korn. Fältet i fråga ligger i fosforklass II,  i kombination med pH 5,7. Det låga pH-värdet gör att fosforn inte blir tillgängligt för växten att ta upp - optimalt upptag för fosfor är vid ett pH-värde mellan 6,5 och 7,5.  

Kornet har gödslats med 10 kg P som bredspridits och harvats ned, kanske kunde kombisådd ha minskat problemet. Fosfor är viktigt för rotsystemets utveckling och grödan är därför känsligast för fosforbrist i början av växtperioden, och förekommer oftare om det är torka efter sådd. De äldsta bladen blir violetta och gulnar i topparna, och plantorna stannar av i tillväxt.



Foto: Henrik Nätterlund





Foto: Henrik Nätterlund



Trögt utsäde ger randigt fält

Här är en bild från ett fält där det har varit problem med utsädet vid sådd. Utsädet har varit trögt, troligen på grund av betning. När odlaren har kört nedför backen så har såmaskinen inte orkat med att mata ut utsädet, men uppför har gått bra då lutningen på utsädeslådan var bakåt.

Vårkorn påverkat av Kerb

Här är en bild från ett fält där det i höstas kördes Kerb mot renkavle i höstraps. Höstrapsen utvintrade och fältet såddes om med vårraps. På det angränsande fältet såddes vårkorn, och vid sådden kördes ca 1,5-2 meter in på området där rapsen utvintrat och Kerb hade körts.

 

Plantorna på bilden är från detta område, och man ser Kerb-effekterna på kornplantorna då de sväller upp nere vid rothalsen. Detta gör att transporten i plantan stryps och plantan dör. Det är alltså förknippat med mycket stor risk att så om Kerbbehandlade fält med vårspannmål.

 

 

Gropenbilder

Under sommarens Borgeby Fältdagar kan man diskutera olika jordarters egenskaper. Liksom förra året finns det 2013 olika jordarter i Gropen som sandjord, mulljord och lerjord. Kan ni gissa vilken som är vilken av bilderna nedan? Svaren finns längst ner i inlägget...

A

B

C

I årets Gropen kommer man även kunna diskutera markpackning, och förberedelserna inför detta är i full gång.

Här packas den styva leran

Skillnad mellan packat och opackat hjulspår

Rätt svar är: A Lerjord (fint sönderfrusen struktur efter vintern). B Mulljord (mörkare med tydlig aggregatstruktur). C Sandjord (enkelkornsstruktur)

Fältvandring på Borgebyfältet!

Nytt för i år är att HIR Malmöhus vid två tillfällen bjuder in till fältvandring på Borgebyfältet. Den intresserade växtodlaren kan därmed följa demoförsökens utveckling fram till mässan, samtidigt som man får möjlighet att diskutera aktuella frågeställningar i fält tillsammans med några av HIR Malmöhus växtodlingsrådgivare.

Första fältvandringen är torsdagen den 16 maj kl 18.00-20.00, och nästa träff blir tisdagen den 11 juni mellan 18.00-20.00.

En av de intressanta demoodlingarna som kan beskådas under fältvandringen är en sk winterfitnessdemo, där höstraps etablerats och behandlats på olika sätt under hösten för att se hur övervintringen påverkas. Givetvis kommer även sortdemon besökas, där man kan se en del intressanta skillnader i övervintring mellan olika höstvetesorter.

Bilder från Borgebyfältet!

Lite bilder från Borgebyfältet från de gångna veckorna!

Det blev ett riktigt kyligt vårbruk.

Varma dagar har dock drivit på vårsäden!

Gödningsspridning i vårsädesparceller.

  

Nu är det torrt som fnöske ute i fälten så bevattningen rullar för fullt!

Mikronäringsbrister i höstrapsen!

I år är det torrt i markerna och i en del fält syns redan mikronäringsbrister. Här är några bilder på borbrist och manganbrist som tagits under den gångna veckan.

Misstänkt borbrist. Observera blad med uppvikta, skedliknande bladkanter och med brunfärgad kant. Vid kraftig brist kan huvudskottet dö undan.

Sannolikt både bor och manganbehov. Nybildade blad dör av i spetsen och på en del plantor ljusnar även huvudskottets knopp.

Analys från 24 april från rapsplantor med bristsymptom på Söderslätt. Tydligt manganbehov i plantan.

Kolla klumprot i höstrapsfälten!

Nu när tillväxten börjar komma igång så är det många som beger sig ut i fält för att kolla status på  höstrapsen. Vi vill dock uppmana alla som är ute i höstrapsfälten att även dra upp några plantor för att kolla klumprot.

Här är några bilder från ett fält som för blotta ögat ser ut att ha klarat vintern, men när man drar upp en planta ser man väldigt tydliga angrepp av klumprot. I den angripna delen av fältet var nästan 90% av plantorna angripna, vilket sannolikt gör det aktuellt att köra upp detta område.

Klumprot är starkt beroende av temperatur, och en sådd i varm jord med efterföljande nederbörd till vattenmättnad är perfekta förhållanden för klumproten att utvecklas. Skördebortfallet beror så klart på angreppsnivå, men vid extrema angrepp finns risk att grödan inte går upp i blom överhuvudtaget.

Plantorna se ut att ha klarat vintern...

... men vid närmare koll ser det mörkt ut.

Närbild av en av de angripna plantorna

Våren igång på Borgeby-fältet!

Våren har börjat lite trevande, men glädjande nog börjar det nu grönska ute på Borgebyfältet. Här kommer ett gäng bilder från demofältet som är tagna i söndags.

Såförberedelser med fräsen

Gropen med sina olika jordarter. Sandjord närmast kameran, sedan mulljord, styv lera och Borgebys lättlera

Demo om ogräskonkurrens. Bilden visar tidig sådd höstspannmål (närmast kameran) och senare sådd (parcellerna längre bort)

Sargad höstraps men vi har gott hopp om att de flesta demoodlingar ska klara sig!

Olika härdighet i sortdemon

Plantskolesatsning!

Vi hälsar vår nya kollega Anna Larsen välkommen! Hon är utbildad hortonom och ska främst arbeta som plantskolerådgivare, men också förvalta delar av Thilda Håkanssons tjänst inom bärrådgivning under hennes kommande föräldraledighet.
 
- Tjänsten som plantskolerådgivare är helt ny vilket ger mig stora möjligheter att påverka tjänstens utveckling, berättar Anna. Jag kommer att jobba för att förbättra och förstärka de sydsvenska plantskoleföretagarna och med glädje dela med mig av nyvunnen kunskap. Mitt nätverk som främst finns i Danmark och USA, tror jag kommer att hjälpa mig och mina kunder på vägen.

Tidigare har hon varit verksam inom exempelvis plantskoleproduktionen hos Splendor Plant AB på Kullahalvön och Bailey Nurseries Inc. i USA samt arbetat med plantskoleväxter i detaljhandel hos Plantagen.
I samband med att den danska Horteam Expo inkluderas i Borgeby Fältdagar 2013 kommer hortikultur att få större utrymme på mässan. Anna Larsen kommer att vara en av dem som är med under förberedelserna.

Dispenser i Skåne för spridning på frusen mark

På många håll i Skåne räknas marken fortfarande som frusen, vilket enligt föreskrifterna innebär att man inte får sprida mineralgödsel. Eftersom vi redan är framme i april, och vårbruket blivit försenat i år så har Länsstyrelsen i Skåne län konstaterat att det är rimligt för kommunerna att ge dispens för spridning på frusen mark.

Länsstyrelsen skriver på sin hemsida:

 Länsstyrelsen bedömer att risken för ytavrinning vid spridning av mineralgödsel under de förutsättningar som beskrivs nedan är liten och anser att det på grund av hur omständigheterna ser ut i år finns skäl för tillsynsmyndigheten ge dispens.

Spridning i växande gröda
Vid spridning på plana fält där risk för ytavrinning inte föreligger är det tillåtet att sprida mineralgödsel i växande gröda om marken är upptinad till ett djup av 5 cm under eventuell morgontjäle.  

Spridning inför vårsådd
Där marken är så plan att ingen risk för yterosion föreligger, är det tillräckligt att marken är så tinad att gödselmedlet kan nedmyllas.

Dispensen söks hos kommunen och måste sökas i varje enskilt fall - det finns alltså ingen generell dispens utan varje lantbrukare måste ta kontakt med sin kommun. 

Övervintring eller utvintring?

Den senaste tidens vindar har gått hårt åt höstgrödorna på sina håll i Skåne. Hur pass illa det är är dock i nuläget svårt att säga. Men det kan ju vara intressant att titta lite på vad det är som föranleder att grödorna utvintrar. Man kan förenklat säga att det finns fyra anledningar till att grödorna utvintrar: isdöden, snödöden, frystorkningsdöden och kvävningsdöden. 

Isdöden 
Inför vintern ska grödorna helst härdas för att bättre stå emot kölden. Detta innebär att vattnet i cellerna transporteras ut till mellanrummet mellan cellerna, samtidigt som sockerhalten ökar i cellerna. Detta innebär att eventuell isbildning gör mindre skada på plantan eftersom den inte sker i cellerna, och sockret förhindrar att proteinet i cellen skadas. Härdning sker under höstar med långsamt fallande temperaturer, små nederbördsmängder och klart väder. Finns det ett skyddande snötäcke kan dock grödan skyddas från kölden trots att den inte härdats.

Härdning av grödan

Kvävningsdöden
Höstsäden har en god förmåga att utbilda ett djupt rotsystem. Är marken vattenmättad hämmas dock rottillväxten p g a syrebrist. Plantorna blir då svaga, får en dålig köldhärdighet, utsätts lätt för uppfrysning och blir känsliga för torkskador nästa sommar.

En mer direkt vattenskada uppstår när stillastående ytvatten bildas ovanpå en vattenmättad eller frusen mark. Växterna kvävs om de under en längre tid helt täcks av vatten.
 Om vattensamlingarna fryser bildas en isskorpa, vilket leder till att gasutbytet försämras. Det syre som finns under isskorpan förbrukas av växterna, och istället ökar koldioxidhalten till en nivå som är skadlig för växterna.

Isbränna är en annan form av kvävningsdöd, som uppstår då svackor på fältet fyllts med vatten som sedan bottenfryser. Isen försämrar inte bara gasutbytet utan ökar också risken för köldskador, eftersom is har en god värmeledningsförmåga. Vanligen dödas alla växterna i isfläcken genom en kombination av kvävning och frysning.

Kvävningsdöd

Frystorkningsdöden
Frystorkningsdöden är det vi sett på många håll i Skåne under de senaste vintrarna, och innebär att grödorna drabbas av uttorkningsskador när marken är snöfri. Framförallt under senvintern och våren är dagarna ofta soliga och blåsiga och växterna avger vatten genom transpiration. Eftersom nätterna oftast fortfarande är kalla och marken fortfarande är frusen kan växterna inte ta upp vatten genom rötterna vilket leder till uttorkning. Försvagade plantor är särskilt utsatta för uttorkning.

Frystorningsdöden

Snödöden
Medan de utvintringsorsaker som beskrivits ovan är abiotiska, dvs beror på icke-levande faktorer som vind, temperatur, is etc, så är snödöden betingad av sk utvintringssvampar. För allvarliga angrepp av utvintringssvampar krävs ofta ett sammanhängande snötäcke under ca 2-3 månader. Om markytan dessutom är otjälad ökar risken. Utvintringssvamparna sprids ofta med utsäde eller via skörderester, och skador uppträder oftare i täta bestånd.

Snömögel

Trådklubba

18 april är fortfarande sista datum för SAM...

En del har kanske satt kaffet i halsen när man öppnat SAM Internet och nåtts av felmeddelandet nedan. Vi vill dock lugna alla med att det fortfarande är 18 april som gäller...

Felmeddelande från 12 mars

Ny rådgivning ger dig koll på läget!

Lantbrukarnas administrativa börda upplevs som allt tyngre, och det är för många ett tidskrävande arbete att hålla sig uppdaterad på de regelverk som gäller gårdens verksamhet. För att underlätta för lantbrukaren och ge en ökad trygghet i att regelverket följs och inget missas så kommer HIR Malmöhus under året lansera rådgivningstjänsten "HIR Kollen". HIR Kollen omfattar allt som lantbruksföretagaren behöver ha löpande koll på för att vara säker på att uppfylla de regler (avser miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel, arbetslagstiftning och djurskyddsregler) och åtaganden som verksamheten kräver.

Konceptet är under utveckling och testkörs under våren på ett antal gårdar, så exakt hur rådgivningen kommer se ut är ännu inte helt spikat. Tanken är dock att HIR Kollen ska kunna komplettera produktionsrådgivningen eller ges som separat rådgivning. På HIR Malmöhus hemsida kan man se exempel på vad som i nuläget kommer ingå i HIR Kollens olika paket, detta kan dock komma att justeras något inför den slutliga lanseringen.

Ett av paketen riktar sig mot den något större verksamheten som har många olika ”grenar” såsom till exempel växtodling, djurhållning, anställda, entreprenad och certifierade verksamheter. Då ingår två gårdsbesök per år, med dokumentationsgenomgång och vid behov upprättande av dokument. Den dokumenterade egenkontrollen uppdateras och man gör en genomgång av Miljöhusesynen, miljörapportsrapportering, uppdatering av HIR kollens kontrollpärm, senaste information från tillsynsmyndigheten och telefonrådgivning. Vid behov ingår juridisk rådgivning, samt en årlig gruppaktivitet.

HIR Malmöhus rådgivare Anna Starck och Anette Bramstorp tar redan nu emot intresseanmälningar från lantbruksföretagare som tycker att tjänsten kan vara intressant. Kontaktuppgifter finns här.

Viktigt att motverka herbicidresistens!

Herbicidresistens är något som vi tyvärr ser öka i såväl Sverige som i resten av världen. Några anledningar till att se upp med ogräsens resistens är att:

• Kostnaden för orgäsbekämpning ökar
• Antalet tillgängliga ogräspreparat minskar
• Kräver ofta förändring i odlingssystem 
• Kostar skörd och intäkt

I dagsläget introduceras inga nya verkningsmekanismer på marknaden, vilket gör det oerhört viktigt att vara försiktiga med de som vi har att tillgå idag. I tabellen nedan finns en lista över de verkningssätt som  används i våra svenska bekämpningsmedel.

The International Survey of Herbicide Resistant Weeds (www.weedscience.org) är ett samarbete mellan forskare från 80 olika länder, för att bevaka utvecklingen av herbicidresistens. I diagrammet nedan syns hur herbicidresistensen utvecklats i världen, där ALS hämmaren (finns i bl a Express) är det verkningssätt som har mest utbredd förekomst av resistens.

Utveckling av herbicidresistens Källa: www.weedscience.org

 

 

Även i Sverige har vi sett förekomst av resistens. Under sommaren 2011 samlades en del frön in, och man konstaterade då ett fall av blåklint och ett fall av vallmo med resistens för sulfonylureor. När det gäller åkerven hittades tre fall av resistens mot främst Monitor. I tabellen nedan redogörs för förekomsten av resistens i åkerogräs i Sverige.

Förekomst av herbicidresistens. Källa: Jordbruksverket

Viktigt är så klart att veta hur man ska agera för att minska risken för resistenta ogräs. Jordbruksverket har en bra skrift för den som vill fördjupa sig i ämnet, där även dessa två tabeller är hämtade från. Skriften hittar du här.

Åtgärder för att minska resistensrisken Källa: Jordbruksverket