Modell för optimerad växtodling!

I det nya numret av tidningen Arvensis som kommer i prenumeranternas brevlåda på måndag kan man läsa om det intressanta projektet "Effektivare växtodling". Där har man tagit fram en modell som bygger på den maximala avkastningen baserat på höstvete- och vårkornsförsök i området, där man sedan drar bort ett antal parametrar som inte är optimala för att få fram den maximala avkastningen.

Med denna modell som ska användas på gårdsnivå hoppas man kunna tydliggöra hur väl fältens maximala avkastningspotential utnyttjas och vad som behöver åtgärdas för att kunna öka avkastningen. Modellen har testkörts med gott resultat på en gård i Halland, och kommer nu börja testas på bredare front.

30 år av slamspridning gav ökad skörd och bördighet

Sedan 1981 har Hushållningssällskapet Malmöhus utfört två fältförsök med slamspridning på åkermark utanför Lund och Malmö. Grödorna som odlats har varit sockerbetor, höstvete, höstraps och vårkorn, samt även förekomst av konservärt och gräsfrö. Slam har tillförts vart fjärde år sedan försökets start och givorna har varit 4 och 12 ton slam-ts/ha motsvarande 1 och 3 ton ts per hektar och år.

Slammets kretslopp Bildkälla: uppsalavatten.se

 





Under de 30 åren har P-AL-talen på de båda försöksplatserna nära nog fördubblats i de led som fått slam. På den ena försöksplatsen har markens mullhalt sjunkit från cirka 4 procent till närmare 3 procent medan den på andra försöksplatsen har bibehållits. Den har sjunkit även i försöksled med slamtillförsel men var i slutet av perioden 0,3 — 0,5 procentenheter respektive ca 0,2 procentenheter högre i slamgödslat led. Även skördarna ökade med slamgödseln,  till ett värde av 500 — 1 000 kr per hektar.

Spridning av slam Bildkälla: Sunita Hallbren, greppa.nu

Diskussionen om slam handlar oftast om innehållet av tungmetaller, och givetvis har slammets eventuella tillförsel av tungmetaller i både jord och gröda undersökts. Efter 30 års tillförsel av slam var halterna av kvicksilver 40-45 procent högre i slamgödslade led på båda platserna. Likaså ökade slamtillförseln markens innehåll av koppar med ca 50 procent på båda platserna, och även markens innehåll av zink ökade till följd av slamgödsling. För ett enskilt år finns ett något förhöjt värde av kadmium på den ena av platserna. Utöver dessa tre analyserades tio andra metaller och för dem kunde inga säkerställda skillnader påvisas mellan försöksleden. Under försöksperioden har metallhalten i slammet minskat med i medeltal 70 procent. I de analyser som gjorts av grödan under åren syns inget statistiskt säkerställt ökat upptag av metaller.

Vill man läsa hela rapporten så finns den här.

Nya vägar på Borgebyfältet

Arbetet med sommarens Borgeby Fältdagar står inte stilla bara för att det är vinter. En ny väg är igång och byggs, som ska göra att fler utställare får plats vid årets upplaga av Borgeby Fältdagar.

 Utbyggnaden är ett sätt att lösa bristen på framför allt mindre utomhusmontrar. Den nya vägen byggs i den östra delen av mässområdet, parallellt med de tre som redan finns. Dessutom breddas några av redan befintliga vägar. Därmed tillkommer ytterligare 6 000 kvadratmeter och minst 35 nya montrar, beroende på hur stora montrar utställarna vill ha.

Temat för på Borgeby fältdagar 2013 är växtskydd. Maskindemonstrationer, tematorg, guidningar, demonstrationsodlingar och seminarier kopplat till olika växtskyddsfrågor står på programmet.

Kurs i ekoodling av spannmål!

Den 7 februari ordnas en kurs i ekologisk spannmålsodling i Borgeby. Du får lära dig det senaste kring växtföljd, gödsling, sortval och ogräsreglering. Pauliina Jonsson från Växa Halland kommer och berättar om erfarenheter kring att blanda flera olika sorter för att minska risken för skadegörare och ogräs. Vi tar också upp det senaste kring möjligheter att bekämpa insekter.

Fullständigt program och info om hur du anmäler dig finns här.

Kurs i ekologisk spannmålsodling

Den svenska efterfrågan på ekologisk spannmål, både till foder och bröd, är mycket stark och vi har idag ett stort importbehov. Ett problem är att skördarna är för låga både i höst- och vårspannmål. Hur kan de bli bättre? Den 7 februari ordnar HIR Malmöhus en ekologisk spannmålskurs.

Den kommer att handla om marknadsläget för olika spannmålsgrödor, ogräsbekämpning, växtnäringsförsörjning och vilka egenskaper man ska tänka på när man väljer sort.

Läs mer om kursen på http://www.hirmalmohus.se/?p=31215

Missa inte Jordbrukardagen på Alnarp!

På fredag är det dags för Jordbrukardag på Alnarp som är en kostnadsfri dag med fokus på den kommande säsongen. Här kan du hitta programmet för dagen, men några punkter under dagen är Anders Pålsson som pratar om marknadsutsikter inför 2013, Nils Yngveson som pratar om odlingssystem i höstvete och Zivko Rasic som kommer prata om täckdikning.  

Varför ökar inte veteskördarna?

Den danska rådgivarorganisationen Gefion har grävt lite i hur de danska veteskördarna förändrats under de gågna åren, och kan konstatera att skördeökningarna avstannat i jämförelse med tidigare år. Om de årliga skördeökningar som man hade på 80-talet hade fortsatt så skulle man enligt Gefion ha 1-1,5 ton högre skördar i Danmark idag.

Avkastning (hkg/ha) i Danmark 1961-2010 (Källa: faostat.fao.org)

Vad detta beror på har danska Gefion ett gäng olika förklaringar till. Delvis beror det på att större arealer vete odlas idag, vilket innebär att vete odlas även på sämre marker där man kanske tidigare valt att inte odla vete. Mer vetearealer innebär även att fler vetefält har vete som förfrukt vilket också påverkar skörden. Gefion bedömer att sortförädlingen bidrar till en skördeökning på 1% per år. Höstvetets potentiella skörd sägs dock vara ca 20 ton/ha, så det finns ju utrymme för förbättringar både vad gäller odlingsstrategi och förädling.

Avkastning (hkg/ha) i Sverige 1961-2010 (Källa: faostat.fao.org)

 
Tyvärr ser vi samma tendens i Sverige, och därför kommer sannolikt en hel del fokus läggas på denna fråga även i Sverige framöver.