30 år av slamspridning gav ökad skörd och bördighet

Sedan 1981 har Hushållningssällskapet Malmöhus utfört två fältförsök med slamspridning på åkermark utanför Lund och Malmö. Grödorna som odlats har varit sockerbetor, höstvete, höstraps och vårkorn, samt även förekomst av konservärt och gräsfrö. Slam har tillförts vart fjärde år sedan försökets start och givorna har varit 4 och 12 ton slam-ts/ha motsvarande 1 och 3 ton ts per hektar och år.

Slammets kretslopp Bildkälla: uppsalavatten.se

 





Under de 30 åren har P-AL-talen på de båda försöksplatserna nära nog fördubblats i de led som fått slam. På den ena försöksplatsen har markens mullhalt sjunkit från cirka 4 procent till närmare 3 procent medan den på andra försöksplatsen har bibehållits. Den har sjunkit även i försöksled med slamtillförsel men var i slutet av perioden 0,3 — 0,5 procentenheter respektive ca 0,2 procentenheter högre i slamgödslat led. Även skördarna ökade med slamgödseln,  till ett värde av 500 — 1 000 kr per hektar.

Spridning av slam Bildkälla: Sunita Hallbren, greppa.nu

Diskussionen om slam handlar oftast om innehållet av tungmetaller, och givetvis har slammets eventuella tillförsel av tungmetaller i både jord och gröda undersökts. Efter 30 års tillförsel av slam var halterna av kvicksilver 40-45 procent högre i slamgödslade led på båda platserna. Likaså ökade slamtillförseln markens innehåll av koppar med ca 50 procent på båda platserna, och även markens innehåll av zink ökade till följd av slamgödsling. För ett enskilt år finns ett något förhöjt värde av kadmium på den ena av platserna. Utöver dessa tre analyserades tio andra metaller och för dem kunde inga säkerställda skillnader påvisas mellan försöksleden. Under försöksperioden har metallhalten i slammet minskat med i medeltal 70 procent. I de analyser som gjorts av grödan under åren syns inget statistiskt säkerställt ökat upptag av metaller.

Vill man läsa hela rapporten så finns den här.