Ny rådgivning ger dig koll på läget!

Lantbrukarnas administrativa börda upplevs som allt tyngre, och det är för många ett tidskrävande arbete att hålla sig uppdaterad på de regelverk som gäller gårdens verksamhet. För att underlätta för lantbrukaren och ge en ökad trygghet i att regelverket följs och inget missas så kommer HIR Malmöhus under året lansera rådgivningstjänsten "HIR Kollen". HIR Kollen omfattar allt som lantbruksföretagaren behöver ha löpande koll på för att vara säker på att uppfylla de regler (avser miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel, arbetslagstiftning och djurskyddsregler) och åtaganden som verksamheten kräver.

Konceptet är under utveckling och testkörs under våren på ett antal gårdar, så exakt hur rådgivningen kommer se ut är ännu inte helt spikat. Tanken är dock att HIR Kollen ska kunna komplettera produktionsrådgivningen eller ges som separat rådgivning. På HIR Malmöhus hemsida kan man se exempel på vad som i nuläget kommer ingå i HIR Kollens olika paket, detta kan dock komma att justeras något inför den slutliga lanseringen.

Ett av paketen riktar sig mot den något större verksamheten som har många olika ”grenar” såsom till exempel växtodling, djurhållning, anställda, entreprenad och certifierade verksamheter. Då ingår två gårdsbesök per år, med dokumentationsgenomgång och vid behov upprättande av dokument. Den dokumenterade egenkontrollen uppdateras och man gör en genomgång av Miljöhusesynen, miljörapportsrapportering, uppdatering av HIR kollens kontrollpärm, senaste information från tillsynsmyndigheten och telefonrådgivning. Vid behov ingår juridisk rådgivning, samt en årlig gruppaktivitet.

HIR Malmöhus rådgivare Anna Starck och Anette Bramstorp tar redan nu emot intresseanmälningar från lantbruksföretagare som tycker att tjänsten kan vara intressant. Kontaktuppgifter finns här.

Viktigt att motverka herbicidresistens!

Herbicidresistens är något som vi tyvärr ser öka i såväl Sverige som i resten av världen. Några anledningar till att se upp med ogräsens resistens är att:

• Kostnaden för orgäsbekämpning ökar
• Antalet tillgängliga ogräspreparat minskar
• Kräver ofta förändring i odlingssystem 
• Kostar skörd och intäkt

I dagsläget introduceras inga nya verkningsmekanismer på marknaden, vilket gör det oerhört viktigt att vara försiktiga med de som vi har att tillgå idag. I tabellen nedan finns en lista över de verkningssätt som  används i våra svenska bekämpningsmedel.

The International Survey of Herbicide Resistant Weeds (www.weedscience.org) är ett samarbete mellan forskare från 80 olika länder, för att bevaka utvecklingen av herbicidresistens. I diagrammet nedan syns hur herbicidresistensen utvecklats i världen, där ALS hämmaren (finns i bl a Express) är det verkningssätt som har mest utbredd förekomst av resistens.

Utveckling av herbicidresistens Källa: www.weedscience.org

 

 

Även i Sverige har vi sett förekomst av resistens. Under sommaren 2011 samlades en del frön in, och man konstaterade då ett fall av blåklint och ett fall av vallmo med resistens för sulfonylureor. När det gäller åkerven hittades tre fall av resistens mot främst Monitor. I tabellen nedan redogörs för förekomsten av resistens i åkerogräs i Sverige.

Förekomst av herbicidresistens. Källa: Jordbruksverket

Viktigt är så klart att veta hur man ska agera för att minska risken för resistenta ogräs. Jordbruksverket har en bra skrift för den som vill fördjupa sig i ämnet, där även dessa två tabeller är hämtade från. Skriften hittar du här.

Åtgärder för att minska resistensrisken Källa: Jordbruksverket

Så undviker du vanliga EU-fel!

Länsstyrelsen i Skåne län har lagt upp mycket pedagogiska bilder över vilka vanliga fel i samband med kontroller. Ett vanligt fel är dåliga vallar med för mycket ogräs, för nedtrampade, för dåligt betade etc som därmed inte berättigar till miljöstöd. Även dåliga fånggrödor och skyddszoner utgör vanliga fel vid kontroller. Nedan ett gäng bilder från Länsstyrelsens hemsida, gå gärna in och titta så att ni anger rätt grödkod och söker rätt stöd i er EU-ansökan.

Mager vall. Underkänd vall.

För mycket tuvtåtel. Underkänd vall.

Nertrampad vall. Underkänd.

För dåligt etablerad fånggröda i majs. Underkänd Foto: Pyret Ovesson

Gödselstuka på fånggröda som skadar fånggrödan. Underkänd.  Foto: Pyret Ovesson

För dålig skyddszon med för mycket ogräs. Underkänd. Foto: Pyret Ovesson

Inte tillräckligt bred skyddszon. Underkänd. Foto: Pyret Ovesson

Jordvall mellan skyddszon och vattendrag. Underkänd. Foto: Pyret Ovesson

Vad innebär "tvärvillkorselement" i årets SAM?

Igår öppnade SAM Internet, och fram till 18 april är det nu möjligt att skicka in sin EU-ansökan. I år finns inga större nyheter, förutom för lantbrukare som ligger i område 9, blåmarkerat på kartan nedan. För att skydda småvatten, stenmurar etc så har man utökat gårdsstödet i dessa områden till att även inbegripa dessa så kallade tvärvillkorselement. Inga extra åtgärder ska göras, utan det enda som gäller är att dessa element inte får skadas.

Stödområde 9 Bildkälla: Jordbruksverket

Som tvärvillkorselement räknas :

• Småvatten som är helt omgivet av åkermark

• Stora lövträd som står ensamma på en åker och har en krona som är minst 5 meter bred

• Öppna diken som är anlagda och som ligger på en åker eller mellan två åkrar som ligger intill varandra

• Stenmurar som ligger på en åker eller mellan två åkrar som ligger intill varandra

Tvärvillkorselementen finns redan utritade på SAM Internets kartor, i form av rosa markeringar - här ett dike eller stengäre:
Läs mer här på Jordbruksverkets hemsida kring vad som gäller för tvärvillkorselement. Som vanligt hjälper HIR Malmöhus gärna till med ansökningarna, info om vår EU-rådgivning hittar du här.

Förändringar i regler för växtnäring

Den 1 januari 2013 ändrades Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Denna förändring beror på EU:s nitratdirektiv som säger att en översyn av de känsliga områdena ska göras vart fjärde år.

Känsliga områden i Sverige Källa: Jordbruksverket

Områdena har utökats i många län men också minskats på vissa håll, till exempel i norra Skåne och Blekinge och de inre delarna av Halland. För de nytillkomna områdena gäller 1 års övergångsregler, och från 1 jan 2014 börjar tillämpningen av reglerna för:

• bestämning av lagringsvolym
• begränsning av mängden kväve som får spridas och bestämning av kvävebehov
• spridning på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark
• skyddsavstånd och spridning på sluttande mark intill vattendrag
• begränsning av höst- och vinterspridning

För att anpassa regelverket till dagens utfodring och produktionsmetoder har även schablonvärdena för fosforutsöndring från grisar sänkts. Det innebär att man kan ha fler djur per hektar eller mindre spridningsareal per djur. De nya reglerna hittar man på Jordbruksverkets hemsida.
 

Så blev årets betkampanj

Den 15 januari avslutades årets betkampanj, och totalt har ca 2,3 miljoner ton betor avverkats i fabriken i Örtofta. Genomsnittlig sockerhalt blev 17,13% och genomsnittlig renhet 89,6%.

Renhet och sockerhalt under säsongen 12/13 Källa: Nordic Sugar

Högst rotskörd hade man på Österlen (nr 7 på kartan), där 255 odlare på totalt 4862 ha fick en genomsnittlig skörd på  64,0 ton/ha och med en sockerhalt på 16,87 vilket resulterade i en polsockerskörd på 10,80 ton.

Högst sockerhalt och polsockerskörd hade man på Söderslätt (nr 6 på kartan) där områdets 284 odlare fick en medelskörd på 63,7 ton/ha på totalt 6672 ha. Med en sockerhalt på 17,58 % blev polsockerskörden 11,20 ton per ha. Alla områdens skördestatistik kan du se här.

Karta över de tolv skördeområdena Källa: Nordic Sugar

I alla länder utom Finland nåddes hög sockerproduktion tack vare gynnsamma väderförhållanden och goda växtbetingelser. I Danmark hade man dock vissa problem med frostskador som gjorde att delar av betmaterialet inte kunde avverkas. Finland  hade dock en lägre produktion är normalt, vilket berodde på växtsäsong med regn, tidig snö och därefter regn igen, som gjorde betupptagningen besvärlig.


Nordic Sugars sockerproduktion 2012/13 fördelat på de fyra produktionsländerna:
 

Land	Produktion 2012/13     (ton socker)	Prodution 2011/12 (ton socker)	Polssockerskörd       (ton socker/ha)
Danmark	475 000	464 000	12,3 (12,4)
Sverige	366 000	389 000	10,2 (10,6)
Finland	58 000	94 000	5,6 (7,5)
Litauen	111 000	103 000	10,7 (8,9)